Aftonbladet – 14 augusti 1868, sida 3

Marstrandsbaden. (8lut fr. torsdagsbl.) Bad äro välgörande vid muskelsvaghe samt vid rörelseapparaten öfverhufvud.-D verka stärkande på ett slappt budsystem oc det scrofulösa tillståndet med benägenhet fö körtelsvullnåder. Om ej uti florerande hud utslag, så visa de sig dock ofta välgörand vid fallenhet för hudutslag. De ljumma baden — t. ex. emellan 4 2 till 37? C. — närma sig i sina verkninga till föregående, men äro mindre bestämde Mången har afsmak, ja, förskräckelse för de kalla vattnet och har äfven svårighet för at få bort denna ofta endast i föreställninge liggande motvilja. Hit höra väl förnämli gast barn och qvinnor; men sällsynt är de ej att finna individer bland det manliga släg tet, intagna af en utpräglad pjunkig räddsl för kalla bad, liksom ett motsatt förbålland Härutinnan ofta finnes hos det andra könet Nog kan det gifvas fall, der ljumma bad är lämpligare än föregående, såsom t. ex. vi retligt nervsystem med benägenhet för ka tarrer och reumatism, vid förlamning m. fl. men i de flesta fall, der dessa bad kunne medföra någon helande verkan, torde en säådan kunna vinnas kraftigare och säkrare a de föregående. Vid de ljumma baden an. vändas vanligen kallare eller sjökall öfver. sköljning eller dusch; Härigenom förminska: den annars genom begagnandet af ljumm: bad uppkommande ömtåligheten mot förkyl ning. Till varma bad i egentlig mening kunn: räknas sådana, der temperaturen är lika mec eller öfver den egna kroppstemperaturen, således t. ex. från 37 till 4490 C. Liksom benämningen ljumma och varma bad begagnas om hvarandra, så kan gradindelningen emellan dem vexla.; Verkan af ett varmt bad, t. ex. 440 C, är utvidgning af hudkärlen och blodets tillflöde dit, hvarvid en stegrad cirkulation med stegrad hudverksamhet uppkommer samt en stark retning af hudnerverna. Sådana bad medföra vanligen stark svettniog, med aftagandet af kroppsvigten, hvarvid man äfven har tänkt sig bortgående af sjukliga ämnen. De verka lugnande på ett starkt uppretadt nervsystem. Om man ej kan förneka deras goda verkan i vissa sjukdomar, såsom gikt, reumatism, vissa nervlidanden ms fl. hos personer med stark kroppskonstitution, så äro de dock betydligt utmäåttande, så att svaga personer ej kunna fördraga dem. -De förefalla många obehagliga och plågsamma. Deras användniog blifver derföre. ej så synnerligen stor. Hafsgyttjan har vunnit i allmänna föreställningen stor betydelse och synnerligen den som Strömstad bjuder på. Vi vilja ej bestrida värdet af hafsgyutja, använd vid bad, och icke ens företrädet hos den vid Strömstad; men må man eftersinna verknvingssättet och sedan fördomsfritt döma om betydelsen af dess bruk. Gyttjan är ett yttre retmedel, som välinnehåller åtskilliga salter, men dessa intränga ej genom ytterhuden. Genom sönderkrossade snäckskal och skeletter af iofusionsdjur är den som retmedel skarp, och för mången förtretligt skarp, om den med eftertryck ingnides, Möjligtvis kan vid stark gnidning öfverhuden fläckvis aflossas och något af gyttjans beståndsdelar insugas, men såsom undantagsvis och af ringa utsträckning kan det lemnpas utan afseende. Kan således gyttjans rde uppskattas endast som yttre retmedel, torde det väl ligga föga skilnad aunvat än eställniogen, om gyttja begagnas bemtad än hafsbottnen vid det ena eller andra af de ställen, der den finnes. a ss SEMPRON SPEED