— ty Johan Wilhelm Snellman kan icke hylla presstvånget — samt trädt tillbaka till sitt Litteraturblada, för att der tjena de grundsatser, han icke kunde tjena i styrelsen, så hade han derigenom gifvit ett exempel, som skulle lyftat hela nationen och lärt oss att för framtiden mäta vara publika män med högre anspråk än hittills. Det tillkommer oss d icke att granska, hvilka motiver som förmått honom att handla annorlunda. Har han än underlåtit detta, och har han icke i allo handlat såsom mången af oss kanske önskat, så har han dock alltid varit en man, som det känuts tryggt att hafva inom styrelsen, och som det kännes betänkligt att styrelsen icke mera skall kunna hafva rum för.