Aftonbladet – 1 augusti 1868, sida 3

Mär och der i backarna. (Bref till Aftonbladet.) VIL. Bergen den 22 Juli. Högt ofvan Opheimsvattnet ligger en gård, som eges af en jättelik Vossebonde vid namn Jörgen. På kyrkbacken utanför Vossevanens kyrka gjorde vi Jörgens bekantskap och an bad oss titta in till sig för att se hur han har det. Gården är gammal, grå och ful, som de flesta i Voss. Byggningarne äro uppförda at orofva timmer och taken äro lagda med stora skifferstenar, som ofta äro två alnar i qvadrat och mycket tjocka. Det fordras verkligen massiva väggar för att uppbära dylika tak. Jörgen står ute på backen och räcker oss handen med ett hjertligt välkommen. Han för oss in i stugan, och der se vi mor sjelf med sina barn, en fullväxt yngling och en tolfårig flicka. Sonen är sysselsatt med att skala björkqvistar, som han sedan flätar ihop till klöfjen. Han skall i afton upp till stödeln (sätern) med den stora kopparkitteln som man ystar mesost uti, och han har brådtom för att få den nya klöfjen färdig tills den brännande solen sjunker ned bakom fjellspetsarne, då han i skuggan vill vandra upp den steniga vägen. Sigri (så heter flickan) gömmer sig blygt bakom modren, men der far hon icke länge stå i skygd, ty gumman måste opp och sätta fram välfägnad åt sina gäster. Snart ligger framför oss på bordet en torr färbog, en fyrkantig mesost, en pyramid af fladbröd, en stor smörklimp, och en filbunke som skulle kunna vara tillräcklig, åt ett helt korpralskap. Det enda som icke är aptitligt är att värdinnan ställer sig vid ena bordshörnan och karfvar af ett stycke tuggtobak, som hon lägger i sin pipsnugga och rökar. Detta är