Aftonbladet – 1 augusti 1868, sida 3

d b j j Å i -l internationella komite, hvilken I nemligen endast fö -J nämnda tillfälle, men har ingenting att beItuariska uppträden mot den preussiska miliTniskomassa, som åtföljde de bortdragande skyttarne till bangården och gaf sina känslor Isiskt sinnade deputeraden Bamberger (hvilIken var en af staden Mainz represeitatter lje . ENGLAND, Lord Craniworth, den liberälöexkatsleten. afled den 26 Juli nästan utan föregående sjukdom. Han härstammade från en anspråkslös prestfamilj på landet, och hans egentliga namn var Rolfe: men efter en temligen lång Juridisk bara blef han är 1850 vicekaisler och upphöjd till peer af England: Ministören Aberdeen anförtrodde honom är -1852 det stora sigillet; man under hela hans a Ilordkanslerstid hade hans verksamhet att t I uppvisa blott en enda anmärkningsvärd häts 0 I delse, nemligen då hah på lor Palmerstons s ingifvelse försökte införa peerskäp på lifstid; 1 hvilket misslyckades. Då lord Palmerstött hjår 1859 efter den konservativa mellanrege. ringen ötvertog premierskapet, förbigicks Cranr worth och Campbell inträdde såsotn lordkan-Islet i ministbren ; inen 1865 mottog han för i andra pångön det stora sjgillet; hvilket han s)dock vid lord Russells fall ater Måstslömna lifrån sig. Han utmärkte sig under hela sin bana icke så mycket genom lysande själs,gåfvor som genom sundt förstånd, flit och a I Opartiskt omdöme. I ett telegram från Londön omnätnnides för någta dägdr sedän eh artikel i tidninget Moöriing öst, äm skälle inriebålla, ätt den oininer ätt sammanträda i Petersburg för att behandla r, S e -I förslaget att förbjuda bruket af vissa slags I exploderande projektiler i krig, äfven skulle befatta sig med fri ågan om afväpning till en del äf makterna. D etta var ett misstag. I den ifrågavarande artikeln tttalar tidningen egen del en ötskan at denna fråga måtte komma å bane vi rätta om något redan fättadt beslut: TYSKLAND. I den fordna förbundsfästningen Mainz, som för närvarande hålles besatt af preussarne, har den 24 Juli i anledning af de dervarande skyttarnes afresa till Wien förekommit starka demonstrationer och tumultären. Der hade samlats en ofantlig meiiluft i smädeord mot preussarne, den preusi tullparlamentet) o. s. v. Efter bantågets afgång fortfor mängden att draga genom gatorna och började slutligen att upprifva stenläggningen och att kasta sten efter de preussiska soldaterna. Nu blefvo militärpatruller utskickade, som med fälld bajonett rensade gatorna och de offentliga platserna. Såvidt man vet har ingen blifvit sårad under detta tumult. Det heter i Le Gaulois: Kejsarinnan af Ryssland, som för närvarande uppehåller sig i Kissingen, reser under namn af grefvinna Borodino, och det är czaren sjelf som valt detta namn åt henne. Det bör erinras, att ryssarne gifvit slaget vid Moskwa, som de det senaste kriget och förut anförtrodda betar för det italienska nationalpartiets agitadenna vigtiga hamnoch handelsstad från Österrike. tet i Triest och slagsmålet mellan den sloveniska territorialmilisen och stadens invåvilja göra till en seger för de ryska vapnen, namn af slaget vid Borodino. I de diplomatiska och officiella kretsarne har det väckt den största öfverraskning att ett sådant namn blifvit valdt under sådana omständigheter. Ensamt detta, säger man, skulle ju vara tillräckligt för att hindra kejsar Napoleon att fara till Kissingen. ÖSTERRIKE. Wientidningarne fylla många spalter med beskrifningar på skjutfesthögtidligheterna. Hvarje festdag har medfört nya tal, alla varierande samma älskade tema: Österrikes sammanhörighet med . Tyskland. Talarnes ris tillerkännes inrikesministern Giskra, hvars imponerande personlighet oemotståndligt beherrskat de församlade. Afven borgmästaren Zelinka, hvilken genom sitt joviala väsen och framställningssätt gifvit festen en gemytlig karakter, väckte vid sitt uppträdande liflig och synbar sympati, liksom samtliga talarne skola haft tillfälle att öfvertyga sig, att de närvarande betraktade festen såsom en hjertats angelägenhet. En pojke, som en af dagarne kolporterade broschyren Preussens gudomliga mission,, blef bortvisad från festplatsen. För att förebygga upprepandet af dylika scener, som de Dekanta blodiga uppträdena i Triest den 11 och 13 Juli, har österrikiska regeringen afsatt ståthållaren Bach och lagt både den civila och militära myndigheten i staden och det tillhörande landtdistriktet i generallöjtnant Mörings hand, hvilken från fattningar är känd såsom en energisk man. Orsaken till denna utomordentliga åtgärd synes vara den, att regeringen i. Wien fruktioner i Triest, hvilka gå ut på att lösslita I början trodde man att tumulnare natten den 13 Juli stod i sammanhang med konkordatsfrågan och var en följd af befolkningens hat mot det klerikala partiet, som hade fått de sloveniska bönderna på sin sida och upphetsat dem mot de liberala triestarne. Sedermera ha emellertid wientidninarne kommit till den öfvertygelse, att det italienska partiet, hvilket är förherrskande i staden, anstiftat detta tumult för att skaffa den förhatliga sloveniska milisen ur vägen och sjelf bemäktiga sig vakttjensten i staden. Efter all anledning kommer nu en större afdelning reguliera trupper att förläggas till Triest. Dagbladet i Wien meddelar följande från Hermannstadt den 26 Juli daterade telegram: Den sedan några dagar från Pesth på ett hemlighetsfullt sätt försvunne honvedöfversten Beniczky befinner sig välbehållen här i Hermannstadt.