Aftonbladet – 1 augusti 1868, sida 2

ua skandinav eller icke, bör man sökslom amkalla sarnma tänkesätt i de olika län-!åla rna, och början dertill bör vara samma del unddrag för undervisningsmedlen på båda! I dorna om Kölen, båda sidorna om Sundet. hän Sedari Tskussionen om småskolfrågan blif-erf t slutad, uppstod frågan om till hvilken sk: unkt af programmet man nu borde öfvergå. l vit fyerläraren Kraiberg framställde dervid det) gif f ffera talare understödda förslag, att man re: åtte företaga till behandling frågorna om vo vinliga lärares användande i folkskolorna fö) ch om folkhögskolorna. I den förra af dessa gi vågor väntade sig nemligen danskarne vig-m iga upplysningar i Sverge på grund af dende är vunna erfarenheten, och i afseende å den I da enare frågan, som vore alldeles ny här il va andet, borde danskarne kunna meddela uppfö ysningar om den kos dem vunna erfarenhehr en. Detta förslag antogs af mötet, och man st fvergick först till frågan om dvinliga lära-!vå es användande i folkskolorna. De upplys-M ingar som meddelades rörande detta förar olkskolans utveckling icke blott här i lan te let, utan äfven i grannländernal så vigtigalh mne utgöra utan tvifvel en bland de vig-1p igaste frukterna af detta möte. Öfverläggningen öppnades af hr O. Ene-ft oth, som uttryckte den åsigt, att qvinnans nedverkan för skolan skulle tagas i anspråk cke blott såsom lärarinna, utan äfven såsom styrande och vårdande skolan, d. Vv. S sår som medlem af skolrådet. — Lektor Rundbäck fann qvinnors användande såsom folkskollärarinnor hafva en stor social bety delse och ansåg erfarenheten redan vitsorda, att det icke heller från skolans synpunkt mötte någon betänklighet, då qvinliga lärare visat sig synnerligen lämpliga, isynnerhet för småskolorna. — Ordföranden meddelade härvid upplysningar om den ganska betydande utsträckning, 1 hvilken qvinliga kärare an-): vändasvid folkskolorna i Örebro och de i allo tillfredsställande resultater, som deras verksamhet lemnat. — Skolinspektör Irgens från Bergen upplyste om försök, som der blifvit gjorda att använda qvinliga folkskollärare och hvilka slagit utmärkt väl ut. Skolor med qvinnolärare hade vunnit större tillit än de öfriga och de hade visat påfallande företräden med hänsyn, till disciplin, snygghet och renlighet bland barnen. Man hade äfven på försök praktiserat den metoden, att låta skolafdelningar omvexlande ledas ena dagen af en qvinlig, andra dagen af en manlig lärare, och detta hade visat sig fördelaktigt både för barnen och för de manliga lärarne sjelfva. Dessa resultater hade dertill vunnits utan teoretiskt utbildade lärarinnor. Man vore nu betänkt på upprättande af lärarinneseminarier, och intresset för saken vore så lifligt att frivilliga gåfvor till ganska betydliga belopp erhållits för ininrättande af ett profseminarium. Sedan skolläraren Ekelund, under någon munterhet från församlingens sida, med djupt allvar uttalat den åsigt, att skaparens mening vore att mannen skulle vara den råI dande, qvinnan den vakande, och att man ej borde gå mot denna skaparens mening, l uppträdde folkskolinspektören i Stockholm, hr Meijerberg, och me delade i ett med spändt och lifligt intresse åhördt föredrag sin i Stockholm vunna rika erfarenhet ar qvinliga lä;lrares användande i skolorna. För fem år Isedan funnos blott få qvinliga lärare i hufIvudstadens offentliga folkskolor. Nu är antalet så betydligt, att det finnes 5 qvinliga qärare mot en manlig, och de qvinliga läI irarne användas ej blott i de lägre afdelninIgar, som motsvara småskolorna, utan äfven )i de högre afdelningarne. Hvad småskolorna , anginge, vor deras lämplighet för dem 52 ,lgifven och påtaglig, att talaren numera ej I kunde tänka sig ed småskola som ej vore a I skött af en qvinna. Och skälen dertill vore, latt qvinnan såsom lärarinna Kunde lemna Ibarnen en ersättning tör modersvården. Bar-tnen hyllade sig fran första ögonblicket till a ) qvinnat. Den fruktan, som så ofta intagel Ibarnen då de föras till skolan, försvinner a J ögonblickligt då de tägas om hand ar en läcl rarinna. Otvifvelaktigt vore att qvinnan : 1 vissa hänseenden egnade sig bäftre till lärare än mannen. Hon egde mera kärlek, et! mera religiöst sinne än fallet i allmänhes vore med mannen, och, erfarenheten visade att kärlek och mildhet vore bästa sättet at! leda. Fasthet behöfdes visserligen äfven men då qvinnan inser att denna är nödvändig, utvecklar hon äfven denna egenskap Den häftighet, till hvilken manner så lät gör sig saker, kan äfven finnas hos qvinnan inen dock mindre ofta, och hon eger bestämd i högre grad än mannen den vigtiga förmår gan att glömma fel och förseelser. Hur stort hennes inflytande kan blifva på bar nen vitsordade erfarenheten, som visat at vilda ostyriga gossar villigt böjt sig för e liten och svag lärarinna, hvars fysiska kraf ter varit vida underlägsna lärjungarnes. De låge en stor vigt derpå att barnen på dett sätt tidigt vänjde sig vid att böja sig fö dlden andliga kraften, icke blott för den fy m j siska styrkan. — Hvad kunskaperna beträt 5r I fade, så bestriddes väl af ingen, att qvin pan kunde förvärfva det mått deraf, so! fordrades för att handleda nybörjare, me et I erfarenheten hade visat att de äfven lä ftillegna sig kunskaper, egnade att bibringe rhögre afdelningar. Talaren hade haft til a I fälle erfara, att metoder och kunskaper, so er) han meddelat lärarinnor, blifvit af dem v de I undervisningen bättre tillämpade och tillgc eI dogjorda än han sjelf skulle förmått. Tal ren förordade således på det varmaste a qvinnor må mer och mer användas såso forn skollärare. Detta borde dock ske me urskilningSå t. ex. vore qvinnor. enda å undantagsvis lämpnga. afdelningar för stör gossar. Man borde äfven so till att m hushållade med deras krafter. Särsk om nlnanda 3 litagas att de befriades från uPi -—-— ( on Pn dd MH MM 08 a Hon RH ee Do a IRAS I SWEET