Aftonbladet – 29 juli 1868, sida 3

I jäfven emot stormakternas politiska intressen. Ma .talar nu om ätt gencia fördrag hindra användar det af projektiler af exploderande innehåll. Iver I kan hålla fördrag, äfven om de ingås, som hindr TT från att försvara sitt fosterland på verksammast sätt?... Sådant som rättsförhållandet emellan Europa stater nu är, afgöres det genom de bäst förd massornas seger öfver de uti ett eller annat hän I seende svagare. Hvilken rättvisa kan under så dana förhållanden en mindre stat påräkna?... Den i och för sig sjelf vackra satsen att det ä hvarje medborgares i t att med lif och blod för I svara sitt fosterland, far inom flere europeisk I länder ledt till en alltför långt utsträckt värne PR Tusende sinom tusende menniskolif hafv. lifvit uppoffrade för politiska syften, som de e förstått meningen med, och kommande tiders hi storia skall svårligen anse detta varit öfverens stämmande hvarken med de tro läror, som DN samma tid bort afhålla från strid, eller med de rättsbegrepp, genom hvilka man ej nöjaktigt kun nat förklara menniskoslagtande föranledt af er falsk uppfattning om ära eller än sämre motiver Uti den militärorganisation, som genom uppfinnin garne förestår, kan man förutse någon förändring uti den sammanhållande disciplinära anda, som inom flere länder anses vara ordningens nästar enda värn, regeringarnes enda styrka för att kunn: vidmakthålla bestående förhållanden; ingen kost nad finrer man för dyr för detta oundgängliga Hvilade denna i sig sjelf goda militärdisciplin e på den genom sin utsträckning förhatliga utskrif ningen, som medför ofrihet, alltså på falsk grund skulle den kanske längre kunna ega bestånd nu skall allmänandan, genom det nya infanterigeväret bryta väg för den mindre kostsamma och bättre sanningen, att blott den som kan och efter vissa få år dertill vill försvara sitt fosterland, är dertill tjenlig — och det skall sannerligen komma att visa sig, att på detta enda sätt skall man kunna värna sin nationalitet. Hvad somaf politiska förhållanden, uti olika länder kommer att stå eller falla, blir af denna sanning beroende, ej tvärtom; ty så mycken kraft finnes det inom denna princip och så mycken besparing uppstår genom en stor reduktion af Europas armer, att, då man lärt sig hur det kan och bör ske — så måste den ske. Det anförda torde kunna förklara hvarför icke stormakterna först hafva skäl att ändra närvarande taktiska rörelser, synnerligast som derigenom kan framkallas politiska förvecklingar inom dem af oberäknelig och måhända ytterst farlig beskaffenhet, för närvarande regeringssystemer. Vi skola nu söka att gifva skäl för att vi uti uti Sverge böra ändra våra taktiska rörelser i öfverenstämmelse med det nya infanterigeväret. Vår armåöfråga är svårlöst, ty den erfordrar djup och grundlig kunskap, den är beroende af en mängd personers beslutanderätt; af den allmänna politiska riktniogen; af korporationers intressen; af penningtillgådg, till den grad ått ett bättre förslag måste vika för ett sämre, som är billikäre, men antagligt; af den anfällskraft, som man kan iBöräkna att man nu och för närmaste framtid kan komma att möta. 1:0. Det är sannerligen icke någon lätt sak att följa med sin tid och älmu svårare är det att blicka in uti framtiden och med visshet döma om hiäru den skall gestalta sig. Ingenting mindre erfördras likväl än båda delarne om vi skola kunva på ett för oss ändamålsenligt sätt ordna vårt försvar. Det kan likväl icke förnekas det sunda förnuaftet att genom begagnandet af enkla faktorer draga slutsatser, hvilka, äfven om de ståi strid med befintliga förhållanden och auktoritetstro; äro så enkla och klara att de kunna sägas hafva matematisk visshet och derföre böra praktiskt tillämpas. 2:0. Då en stor politisk. fråga är beroende af en mängd:personers beslutanderätt, då största delen af dessa äro inför bela landet ansvarige för sina beslut kan man numera icke i Sverge begära att de skola antaga hvad de ej hatt tillräcklig tid att pröfva som godt. Om under sådana förhållanden man framkommer med ett helt stort organisationsförslag, som representanten icke fått den äran att på förhand begrunda, kan man väl vänta sig att detta skall kunna antagas? Så: alldeles obekant med militärfrågan bör visserligen icke riksdagsmannen vara då så mycket arbete uti denna redan uti tryck varit synligt — men, äfven med erkännande af dervid förekommande förtjenstfull utredning, har man icke varit nöjd med de förslag, som afgifvits, och frågan är derföre låugtfrän.löst. Vi veta att den blifvit och blifver från olika synpunkter belyst ur historisk och statsekonomisk synpunkt af män, fullt vuxna denna uppft och det är derföre med den internationeila och litärvetenskapliga delen som vi hufvudsakligen vilja sysselsätta oss, dervid uppgifvande våra polisa skäl härför. 3:0. Den allmänna politiska riktningen kommer väl, hvad representationen beträffar, att angifvas M vårt lands majoritet inom kamrarne — det fines väl icke en enda ibland denna, lika litet som ågon tänkande man inom heia landet, som icke et att vårt försvar måste ordnas på annat sått. Man synes redan ha kommit till enig samrerkan uti flera hänseenden i detta fall. Så ämwar man väl inskränka allt framgent utgifterna för let döda försvaret eller fästningarne till det oundngliga för afslutande af påbörjadt arbete. Den id kunna vi upplefva, om den ej redan är komnen, då man genom några få exploderande bomer, inkastade uti en fästning, jemnar den med orden. Att det lefvande försvaret i alla händeler är af större vigt än det döda lärer icke kunna örnekas lika litet som att vi böra och behöfva oncentrera vår kraft på det oundgängligaste och tt detta medtager alla de medel, hvaröfver vi unna i militär väg disponera. Man har kommit ingre, ty anslaget till sjöförsvaret synes fortfaande komma att blifva omkring 4 millioner för r. Utan tvifvel är det ytterst nödvändigt att essa fyra millioner blifva väl använda; huru bärned har tillgått och bör tillgå är föga, nästan alls cke allmänt kändt, lika litet som det system, ilket blifvit dt eller som bör följas. Besynerligt nog har icke någon fackman offentligt uppdt på senaste år och belyst desså förhållanden, vilka likväl äro så vigtiga för vårt land. Huru vårt landtförsvar bör ordnas har man ännu j klart för sig. Hvad man Jätt nog torde kunna omma öfverens om är, att vårt artilleri är uti anska godt och vårt kavalleri uti tjenstbart, delis utmärkt skick, och att dessa vapenslag dervid öra bibehållas lärer väl icke heller någon komma tt förneka — men infanteriet är, som vi veta, ufvudvapnet och sättet för dettas ordnande hufudsak — härpå beror att vara eller icke vara om sjelfständig stat, härpå beror många millioners indre eller större årliga utgift för svenska folet, det lönar således mödan att söka utredning ti denna fråga. 4:0. Af korporationers intressen beror ordnanandet af vårt infanteriförsvar så tillvida att: m kostnaden för detsamma skall ökas; så vill an äå ena sidan att hela utgiften för landtförsvast skall jemnt fördelas på alla skattdragande — den andra att den del häraf, som landtmannen ar genom indelningsverket, skall af honom bibeillas; å ena sidan talar man om indelningsverkets pphörande med eller utan aflösning, å den andra Il man ej höra talas derom — som vi redan umut är och kommer denna del af frågan att af idra utredas; ett är visst och detta är att, om an icke allenast icke vill öka utan ganska bedligt minska den närvarande kostnaden för innteriförsvaret genom ett jemförelsevis litet, men kligen skickligt antalförsvarare af fosterjorden — SKANNA AT r tr LÄRD AR de SERENA kt! SDK TREE a be RA Dr FRA Idrig hvarken böcker eller tidningar och fann c ke något nöje uti nyheter, vare sig att deli örde en hel nation eller den trakt der hon j odde. Ett kejsardömes fall eller en näralt rannes rymning voro henne saker af lika 1 RR KR