Aftonbladet – 25 juli 1868, sida 3

Grefvinnan såg än på den ena, än på den andra af de närvarande, och då ingen syntes böjd att säga något, frågade hon med skarp stämma: Hvad är meningen härmed? Pastorn hade emellertid öfvervunnit sin ögonblickliga förlägenhet. Han svarade pu med lugn i både blick och röst: Meningen, fru grefvinna, är den att jag lyckats vinna er dotters hjerta och ämnar Hos er anhålla om hennes hand, som jag hoppas ni ej skall förneka mig, då ni af henne sjelf får höra att hon älskar mig. Han hade tagit Evas hand och fört henne fram till modrea och de stodo nu båda afvaktande hennes svar. Jag skulle således åter funnit min dotter blott för att förlora henne? Nej, min ber vänta ej att jag ger mitt samt -f8, b : or --vyCcke till någor er Och ssutom — hvem är ni, n S göra anspråk på... på... ca er dotters hand, vill ni säga, min fru? Hvem är då hon? Grefvinnan uppgaf ett anskri och Eva ryckte sin hand ur pastorns. . Det är hårdt af mig att säga detta ord, jag vet det — det är oädelt om man så vill. Men jag anser det vara nödvändigt och derföre påminner jag er derom, sade pastorn med blixtrande ögon. Ni har full rätt att äaterfordra er dotter, ni har också full rätt neka ert bifall till ett äktenskap, som ni icke anser vara henne värdigt. Men ni har icke rätt att neka det endast af den grund, att den make hon valt icke skulle vara jemnbördig med henne, då ni ej kan visa att hon icke är det, Ni har lidit mycket, ni har försonat ert fel och det är ogrannlaga att påminna er derom, men det måste ske då pi glömmer det så att ni förolämpar en annan och ställer er i vägen för er dotters käraste Unskaingar. fru grofvingo, ni må