Aftonbladet – 21 juli 1868, sida 2

Hvad den andra af ofvannämnde afdetningar, den egentligen så kal.ade folkskolan betraffar, så torde väl numera Yagen tilltro sig att ippträda och bestrida dess nödvändighet. Men deremot äro många, som önska inskränka den så myclet möjligt är. Mar, vill väl medge att folket må få lära läsa, skriva, räkna, och dertill de allmärma religionsbegreppen. Men derutöfver vill. man icke gå, af fruktan att en längre utsträckt kunskap ej kan vinnas utan uppoffring af håg och lust för det tyngre arbetet. Det faller sig svårt, att öfverge de gamla kastbegreppen, hvarigr .nom Vissa sferer och sysselsättningar iom samhä jet bestämdes för särskilda klasser, inom hvil ga de borde hålla sig. Numera är dock denna åg igt för trång och då man medger kunskapers nöd vändighet för alla samhällsklasser, så mätte man yäl ock medgifva hvar och en rättighet att 4 jryärfva de insigter, som han anser sig behöft ja, och bereda tillfälle till deras inhemtande. Men då blir frågan: Bör såsom gräns för — fojkskolans undervisning sättas ett minimum af kunskaper, som då, enligt hvad erfarenheter f ifvit vid banden, också i de flesta fall torde bli ett maximum? Bör man icke snarare inrätta folk skolan så, att kunskapsbehofvet, äfvensom kuuns gapsbegäret, i möjligaste måtto så långt ska ka pn, genom undervisningen tillgodoses? Man ha. försökt att upppå detta mål, genom att öfver d en se dimanna folksKkolan ställa en annan frist åe nde :ikolform, den så kallade högre folkskolan , som på ett eller annat ställe i vårt land blifvi införa; men är denna form nödvändig? Jae, är . den ens i allo ändamålsenlig? Har man ännu full erfaren het, hvad folkskolan redan i sin nv jyarande for m och med för henne tillgängliga m: sel kan utr ätta? Och om detta icke skulle befi gnas tillräcklig rt, för att möta alla billiga fordringa ;, månne det d 3 icke, der en utsträckning af ur Adervisningen tx finnes nödig, vore tjenligare oc! ; mera med en 1 wödig hushållnog Ulverensstäm: montiej att Ubn altmänna