Aftonbladet – 20 juli 1868, sida 2

rig, sannolikt kommer att kosta. Men rättast åre rde dock vara att jepföra museibyggnadens närled rande kostnad med förutnämnda af öfverinten;jtsembetet uppgjorda förslag af den 28 Februari ga 349 öfver samma projekt och ritningar, hvarefter 18 1 möseibyggnaden blifvit utförd, slutande sig på jbel 1 Sunimå at 975313 rdr 10 sk 3 rst bko elleriny ÅG2,560 rät 98 öre Dervid kan iman likväl icke för ndgå att anmärka, att dessa kostnadsberäxningar lifvit gjorda för 14 år sedan, då prisen å mateän alier och dagsverken stodo så betydligt lägre än sti u, och att det byggnadssätt, som då antogs till j sk rund för beräkningarne, var något helt annat el-T oc or af vida mindre solid beskaffenhet än det när-lme arande, det vill säga: yttre kalkstensbeklädnaden bo iskränkt endast till jordvåningen, golf och dörar af furu, kolonner af jern, vanligt glas i stälbe st för spegelglas, jernkonstruktioner af gjutet jern so stället för valsadt, som nu för styrkans skull ra lifvit användt, trappor af kalksten i stället för för marmor m. m. Slutligen finnes i detta förslag insen kostnad upptagen för värmeledningen; som nu ttgått med något öfver 60,000 rdr. Om dessa skilm ader i byggnadssättet utföras i siffror, med leds) ur ing af här förut utförda kostnadssummor, så skall I ra let visa sig, att kostnaden för museibyggnaden, sår I by lan den nu befinnes, till och med understiger det m vämnda förslaget, hvilket resultat under de omtändigheter, som blifvit nämnde, torde få anses såsom tillfredsställande. Här torde äfven varalm ämpligt omnämna, att det är det nu följda bygg I eg nadssättet, som hufvudsakligen öfverensstämmer fr med arkitektens ritningar och projekter, men icke lt det som Jades till grund för förrberörde kosttiadsd förslag af år 1849. Det torde välicke heller kunna bestridas att häruti ligger för framtiden en stor och verklig besparing, utom det att ett nationalmuseum bör skilja sig från en vanlig byggnad ge— nom ett monumentalt byggnadssätt och såsom ett lo, värdigt förvaringsrum af värdefulla samlingar och konstalster, sjelft utgöra en produkt af skön konst. Så var ock arkitektens tanke, hvilken jag i möj: ligaste måtto sökt följa. Det kommer att bero på det slutliga fullföljandet af hvad som ännu återstår, om denna tanke skall fullt genomföras. Kan detta icke ske på en gång och med de medel, som rikets ständer nu anslå, så kunna de mera dyrbara målningar, hvilka äro ämnade att pryda nedra och öfra vestibulerna, efter hand utföras och afses såsom den högsta utmärkelse för inhemska konstnärer. Vårt nationalmuseum blir då en gång hvad det bör vara, en arkitektonisk förening af de sköna konsterna. Stockholm den 11 Maj 1863. J. af Kleen. OC. J. Trolle. Såsom våra läsare bebagat finna, är det vittne, som br Trolle uppkallat emot 0ss,ingen annan än hr af Kleen sjelf. Att han skulle framställa sin verksamhet vid museibyggnaden i den bästa möjliga dager, är all deles naturligt, och vi skulle väl ha kunnat, och då den ärade insändaren icke hade något annat dokument eller någon ojäfvig persons eller myndighets utlåtande at: stödja sig vid, tillbakavisa hans med förnärmande beskyllningar om osavna uppgifter späckade uppsats; men som vi varmt hylla den regeln i rättskipning, att ingen skall dömas ohördan, ha vi ansett oss böra gifva offentlighet åt de meddelade utdragen ur hr af Kleens embetsberättelse, ehuru, om vi ej missminna oss, våra läsare redan förr en gång haft nöjet taga kännedom om densamma. Det är oss l emellertid lika omöjligt att begripa hvad den specificerade uppgiften på byggnadskostnaden bevisar i afseende å oriktigheten af vårt yttrande om otillförlitliga uppgifter och beräkningar, som anledningen till hr Trolles försäkringar om den samvetsgranna sparsamhet med statens medel, hvilken blifvit af hr Kleen iakttagen. Vi ha icke ett ögonblick eller med den ringaste antydnving ifrågasatt, att icke de till byggnaden anvisade medel blifvit DR då iogen kan anses såsom vittne i egen sak, I. ga samvetsgrannt använda och ärligt redovisade, hvarföre insändarens försäkringar i detta afseende äro alldeles opåkallade. Men vi ha: påstått, att hr af Kleen blifvit klandrad för otillförlitliga uppgifter och beräkningar, och detta vidhålla vi. Det är lika lätt att genom utdrag ur offentliga handlingar visa, att ett sådönt klander verkligen drabbat honom, ;som att med stöd af officiella uppgifter ädas galägga, att detta klander varit befogadt. Vi behöfva för detta ändamål icke för, djupa oss i detaljerna af byggnadsarbetets Iutförande, utan blott erinra om hufvudmor menterna i detta företags bedröfliga historia. gj Det är bekant, att ständerna ursprungligen d beviljade, för uppförande af ett nationalr1 n por bop 6 kolt museum, en summa af 500,000 rdr bko, ejler 750,000 rdr rmt. Sedan pläts för byggna8en ändtligen blifvit bestämd, uppdrogs åt hr a Stäler i Berlin att gifva ritning till densamma.På grund af Stölers ritning utarbetafdes kostnadsförslag dels af öfverstelöjtnant r Hjelm, dels.af öfverintendents-embetet, men n båda öfverstego så betydligt det beviljade anslaget, att regeringen fann sig böra anbefalla åtskilliga inskränkningar i byggnads,. planen, på det att byggnadskostnaden skulle n ) kunna inskränkas inom den af ständerna bele viljade summa. Byggnadens verkställande var då öfverlemnadt åt en komite. Men den 25 Jan. 1850 uppdrogs arbetets ledving åt hr ut af Kleen, och kort tid derefter, den 12 Okt. rsamma år, anbefallde regeringen utförandet öl af Stälers ritning i sin helhet. Till detta steg tförledde hr af Kleen regeringen genom sin förklaring, att redan vunnen erfarenhet hade glfvit vid handen, att b ggnaden i sin helhet kunde verkställas för en kostnad, närmast motsvarande det af rikets ständer beviljade belopp aj 8. 1500,000 rdr bko. 0) Vi bedja läsaren lägga märke till detta S, första stadium af byggnadshistorien. Regeringen hade visat sig vilja samvetsgrannt hälla sig inom anslagsbeloppet och lämpat 6 byggnadens omfattning derefter. Det var hr at Kleens vilseledande uppgifter, som förmåd0.lde henne att sedermera anbefalla till. utförande en byggnad, som kostade mycket mer g, Jän dubbelt så mycket, som ständerna för änI damålet afsett. Hr at Kleen fortfor emel0. lertid att med de otillräckliga medlen i al stillhet arbeta på den för stor tilltagna byggnaden intill är 1856 — således i sex år: 2, ltid — då han anmälde att för byggnader d I erfordrades ytterligare 750,000 rdr rmt. Har tillkännagaf dervid sin fasta öfvertygelse, at Tutta ansa skulle för byggnadens fullbordande