Aftonbladet – 18 juli 1868, sida 3

utan får först genomgå en dlig och upplysande kurs i fribandsteckning och skuggning efter förläggsplanscher och under ledning af elementarteckningsskolans trenne utmärkt skickliga och bepröfvade lärare, innan han anses mogen inträda i klotsafdelningen. Enligt k. cirkuläret skall således 12å 14-åringen i fjerde och femte klasserna vid högre elementarläroverken förr anses mogen för undervisning i klotsritning än ynglingen vid elementarteckningsskolan, och detta är ju en orimlighet. När ynglingen vid elementarteckningsskolan först vid 16 å 17 år anses mogen för inträde i klotsafdelningen, måste ynglingen vid högre elementarläroverket redan vid 14:de å 15:de året, innan han ännu har begrepp om dager och skugga, befinnas mogen att rita efter solida figurer. Det obilliga häri inses lätteligen. N Vidare fordrar oftanämnda cirkulär till tredje kursen teckning af växter, djur och menniskor samt landskap, med och utan skuggläggning, efter förläggsplanscher och gipsmodeller, hvarjemte meddelas perspektivlärans första nder. Detta är mera än som fordras för uppflyttning i elevklassen vid k. akademien för de fria konsterna, ty dertill behöfves endast frihandsteckning och klotsritning, men ynglingen vid elementarläroverket måste dertill inlära de första grunderna af perspektivläran. Men man skall väl se huru mycet ynglingen vid elementarläroverket kan tåla innan ban dukar under för de honom pålagda nya fordringarne. Vidare är det ju en absurditet att läraren i teckning vid elementarläroverket skall undervisa i ämnen, som ej fordras för hans egen kompetens: såsom teckning med tillbjelp af instrumenter, hvilken enligt omförmälda cirkulär omfattar projoksionslära med dithörande öfningar, ty kongl. äroverksstadgan af den 29 Jan. 1859 fordrar för kompetens: att sökande till lärarebefattning i teckning bör förete af k. akademien för de fria konsterna utfärdadt betyg deröfver, att han 1:0) behörigen genomgått nämnde akademis elementai teckningssamt antikoch modellskolor; 2:0) känner grunderna för landskapsritning och kan teckna landskap efter naturen; 3:0) känner grunderna för perspektivet och kan med cirkel och lineal uppita de enklare konstruktionerna deraf.. Här ommnes ingen kännedom i projektionslära och likväl skall läraren vid elementarläroverket undervisa i samma. Nu frågas: är det möjligt och öfverensstämmande med rimlighet att praktiskt tillämpa oftanämnda cirkulär, och vi hafva af skolprogrammerna för läsåret 1866—1867 sett att det vid alla rikets elementarläroverk, med undantag af här ofvan omnämnda elementarläroverket i Linköping, nästan helt och hållet. blifvit ignoreradt. Insänlaren, som under en flerårig verksamhet såsom ärare i teckning haft tillfälle studera barnens anag och förmåga att utveckla desamma, har funnit, ut just det nu föreskrifna egnar sig bäst till att löda all håg för skön konst i stället för att utvilda skönhetssinnet och väcka en lefsande inigt i sjelfva grunderna för den föresatta uppgifens behandling. Hvar och en lärare, som en längre tid underisat i teckning, har nog funnit huru olika anlaen och blicken kunna vara hos olika barn af amma, ålder. Insändaren har under sin lärareerksamhet lärt känna barn, hvilka, utrustade med : en största lust för och användande all möjlig flit : id öfningarne, ej ens kunnat lära Hd riktigt vacert uppteckna en rätlinig figur, då deremot samidigt andra med utmärkt korrekthet utfört nästan t hvad man velat lägga för dem; dessa hafva ft samma ålder. Men vi hafva redan varit alltör vidlyftiga. Hvad samma cirkulär föreskrifver angående un1 ervisningen i musik och gymnastik hänvisa vij. lott till rektorns vid Jönköpings högre elemenwläroverk, fil. doktor Carl Montelins redogörelse ir läsåret 1866—067 pag. 36 o.f., som med klarhet ;dogör för dessas oduglighet och omöjligheten af eras praktiska tillämpning.