Aftonbladet – 18 juli 1868, sida 3

RETAIL A, HUM GIGPEHL HI UPPUlUHvL BAR blifvit vald förre suppleanien professor 0. G. Malmström, samt till hans suppleant en I medicinalrådet Sköldberg. Som mot. kandidat var uppställd brukspatron Hedengren. . lå, ERSUSRSKITNTSSOENEA af rs Några ord om KE. M:ts pådiga cirkulär af je den 19 Juni 1866 angående underviset ningen i Masik, Teckaing ooh Gymi pastik vid rikets elementarläroverk. va Sedan nu öfver tvenne år hafva förflutit sedan gI de särskilda föreskrifter angående öfningarne i m musik, teckning och gymnastik utgåfvos, och hvilka eI K. M:t funnit godt fastställa, samt dessa under le denna tid bort hinna tillämpas och dess praktiå ) ska duglighet pröfvas, vilja vi, hvad särskildt förea skrifterna för undervisningen i teckningangå, underställa dessa en liten granskning. Föreskrifterna för detta ämne hafva följande lydelse: A II. För undervisningen i Teckning. -) 1. Undervisving i Teckning omfattar A), Frin handsteckning och B) Teckning med tillhjelp af e instrumenter. 2. Fribandsteckning meddelas i trenne kurser. 3. Den första kursen omfattar teckning af räta linier och rätliniga figurer, såsom trianglar, riktanglar, romber, reguliera fem och flerhörningar m. fl., till en början å griffeltafla och sedan, när lärjungarne vuunit mera öfning, i blyerts; samt vidare krokhmnier och krokliniga figurer, så-; som cirkelbågar, vågoch snäcklinier, ovaler o. s. : v., allt efter lärarens anvisning och antingen efter företeckning på skoltafla eHer efter väggplanscher. 4. Till den andra kursen hörer teckning dels af sammansatta rätoch krokliniga figurer, efter väggeiler förläggsplanscher, dels af solida figurer efter klotsar. 5. Till den tredje kursen hörer teckning af växter, djur och menniskor samt landskap. med -l och utan skuggläggning, efter förläggsplanscher -J och gipsmodeller, hvarjemte meddelas perspektiv flärans första grunder. I S6. Teckning med tillhjelp af instrumenter omfattar projektionslära med dithörande öfningar, Jsäsom ytors skärning och utbredning, skuggkonstraktioner, perspektivlära m. m. 8 7. Frihandsteckningens första kurs genomgås i laroverkets andra och tredje, den andra i dess fjerde och femte, den tredje i dess sjette och sjunde klasser. Lärjungarne må likväl, så vidt det 1 lämpligen kan ske, för teckningsundervisningen indelas oberoende af läseklassernas indelning. 8. Undervisning i teckning med tillbjelp afli instrumenter meddelas åt lärjungar i femte, sjette och sjunde klasserna på den reala linien, för hvilket ändamål en till två timmar hvarje vecka utöfver den eljest för teckning afsedda tid må användas. 39. Vid teckningsöfningarne bör läraren städse gifva lämpliga och tydliga förklaringar angående de ämnen som meddelas, så att undervisningen ej medförer en blott mekanisk färdighet, utan äfven ölvar uppfattvingen, utbildar skönhetssinnet och bibringar en lefvande insigt i sjelfva grunderna s TTT FR rr AM uw I för den föresatta uppgiftens behandling. ic Meddelande edert c. d Ulriksdal den 19 Juni 1866. CARL. s F. P. Carlson. IV Det har mycket talats om öfveransträngning vid läroverken, men ändå kan en sådan utsträckning gifvas åt ett af öfningsämnena. Lägga vi bärtil den tid, som i samma cirkulär bestämmes för uningen i musik och gymnastik, så få vi endessa ämnen ett ganska respektabelt antal timmar. Dessa undervisningsämnen måste ju h enligt detta stadgande tillgodoses med nödig undervisningstid. Hvar taga denna ifrån? Från den ordinarie lästiden? Ingalunda! Den ordinarie läs-ti tiden, som är afsedd för inhemtandet af de i kgl.fc lärostadgan föreskrifna pensa, kan ej maka åt sig, yi ty den är knapp nog tilltagen ändå. Visserligen ö) föreskrifves i otvanstående 8 8, att två timmar hvarje vecka utöfver den eljest för teckning afsedda tid må användas; dessa två timmar äro af-!P sedda för lärjungar i femte, sjette och sjunde klasd serna på reala linien, hvilka således skulle få trettiofyra ordinarie undervisningstimmar i veckan, oberäknadt de timmar, som måste anslås till musik och gymnastik, vi antaga tre timmar gymnastik, enligt cirkuläret den minsta tiden, samt två timmar musik, således inalles trettionio undervisningstimmar i veckan då latinarne skulle slippa hi undan med trettiofem, inberäknadt gymnastik och k; musik. Dock äro lärjungarne i dessa klasser ref dan förut betungade med så mycket arbete som i.e de rimligtvis Kunna medhinna; — men vi vilja såsom i början nämndes underkasta cirkuläret en liten nc granskning. en Att indela ett ämne i bestämda kurser är noglhå bra, men att ett sådant ämne som teckningen, , hvilket helt och hållet är beroende af naturanlagen, bestämmes att vara genomgånget och afslutadt iP vissa klasser, således på bestämd tid, liksom vid st inhemtandet af ett visst pensum i en föreskrifven fö lärobok, är ju en orimlighet och dess fullgörande af en omöjlighet t. o. m. för den allra skickligaste !pnc lärare och vi hafva vid genomseendet af läroverksprogrammerna för läsåret 1866—1867 från samtliga elementarläroverken funnit endast en lärare,N som uppgifver sig halva fullgjort cirkulärets be-m stämmelser och det lyckliga läroverk, som egeras denna förmåga, är Linköpings. Huru skall dett. si ex. vara en möjlighet för tioåringen i andra och lp elfvaåringen i tredje klassen att under den tid,.en timma i veckan, som är till undervisning i teck-) P? ning anslagen i andra och tredje klasserna, hvilka VI i vanliga fall genomgås på tvenne år således på dr sjuttio timmar, ej allenast medhbiona utan ock blif-1 en va fullkomliga i en så stor och hvad som värre off är en så svar kurs som den i 8 3 bestämda. Den d som något lagt hand vid undervisning i teckning, 2 känner ganska säkert till, hvilka stora svårighe-n ter det är att lära dessa späda barn handtera en fö! penna, på det att de med lätt hand må kunnaup upprita en rät och vacker linie och sedermera, ler när detta är inlärdt, sammansätta linier till figuföl rer. Att begynna undervisningen på griffeltafla är också en orimligbet, ty, på det att mjukhet och ledighet i pennans forande må erhållas, be-l höfves papper och blyerts och ej den sträfva, för di handens valbefinnunde genom sin kyla skadliga, skiffertaflan, samt griffeln, såsom bra mycket härdare än blyertsen och således fordrande mera krafi försatt kunna atsätta Linien på taflan, ger en tung 7 hand och försvårar bruket at blyertspennan framöd deles. Det redan sagda kan vara nog om första te! k ee ursen. Till andra kursen hörer dels teckning af samoa mansatta rätoch krokliniga figurer (är förmodåt ligen bestämd för fjerde klassens lärjuugar), dels ock solida figurer efter klotsar (för femte klassen). Att afsluta andra kursen med klotsritning inses Fa lätteligen af hvar och en erfaren lårare vara en fri orimlighet, dels emedan ynglingens blick ännu ejba är tillräckligt skärpt att emottaga och på papperet perspektiviskt ofverflytta den af ögat uppfängade bilden, dels äro lokalerna, der undervisningen meddelas, i allmänhet alldeles odugliga till ritsalar för undervisning i klotsritning, om också en och annan yngling med särdeles stora anlag skulle befinnas mogen för undervisning i klots. Har rhå det dessutom tillåtas oss en liten fråga: Då k. akademiens för de fria kousterna elementarteckningsskola förmodligen skall vara en mönsterskola for undervisningen i teckning, hvarför flyttas ynglingen, när ban afslutat sin, ej inom någon viss tid begränsade, kurs af rätoch krokliniga figurer, ej genast i klotsafdelningen och icke som nä nu sker först får genomgå kursen i fribandsteck ft ning efter förläggsplansc er? Enligt den kännedom vi hafva, begynnes undervisningen vid ele-) mg mentarteckningsskolan, liksom vid alla öfriga läroverk, med räta linier och rätliniga figurer, sedertill mera med kroklinier och sammansatta rätoch till lvalliniga fanrar Aftor he acminn Käöhlarag at. la