Aftonbladet – 15 juli 1868, sida 3

särskild dertill afsedd och ursprungligen til rödglödgning, d. v. s. till omkring 5 fra der C. upphettad afzylvingsugn, i hvilke: spegeln insattes och med den tillstängda ug nen fick långsamt afsvalna. Slipningen och poleringen, hvilka verk ställdes med tillhjelp af en ångmaskin, vor naturligtvis, liksom gjutningen, det svårast arbetet; såsom bevis hvarj å kan nämnas, at ej färre än tre speglar af fem sprungo sön der under dessa försök. Det var nemligen för att nu anföra några exempel på de försigtighetsmått, som bär måste iakttagas, icke likgiltigt, huru länge arbetet för hvarje gång tick under dessa operationer fortgå. Ty genom den friktion, som vid slipningen egde rum, alstrades värme, i följd hvaraf temperaturen i spegelns yta oupphörligt steg, mer hade detta oafbrutet fätt ske, skulle der spröda metallen lätt kunnat spricka. Ej hel ler fick man, så besynnerligt det än vid första påseende kan förefalla, förbise inflytandet af atmosterens fuktighetstillstånd, ty då detta var under eller öfver det normala, medförde den för hastiga eller för långsamma afdunstningen af det vid poleringen erforderliga vattrniet ett menligt inflytande på den polerade ytans slutliga beskaffenhet. Beskrifningen af det vidlyftiga maskineri, som vid slipningen och poleringen användes, kan ej vara lämplig att intaga i denna lilla uppsats. — Här torde blott behöfva nämnas, att, då spegeln på behörigt sätt blifvit bearbetad och medan han ännu qvarlåg i poleTi gsapparaten, man eftersåg, huruvida en klar bild af något lämpligt föremål, t. ex. porslinstaflan på ett fickur, kunde med densamma erhållas, eller icke. Men den egentliga undersökningen skedde dock först, när spegeln blifvit insatt i sin tub, hvarvid naturligtvis någon himmelskropp fick tjena såsom objekt. Från sliphuset till tuben, som befann sig i parken, fraktades spegeln på jernbana, och när han till tuben anländt, anbragtes under honom en mängd häfs är er, försedda med timpliga belastningar. Genom dessa motvigter hindrades den i icke färre än 81 punkter understödda spegeln från att antaga någon ofördelaktig och af läget beroende böjning, och följaktligen utcblef härigen sm äfven det vanstälande af den opti-ka bilden från himmelskropparne, som eljest nödvändigtvis skulle hafva egt rum. ästan lika stora svårigheter voro att öfvervinna vid sjeltva tubens uppställning och rörelse. Det kolossala röret var mer än 50 fot långt och hade 8 fots diameter, så att det vid rörets horizontela läge verkligen var möjligt för en fullvuxen karl att gå rak in i detsamma. Tuben rörde sig, kring sin nedre ända såsom fix, i me idianplanet och emellan tvenne särdeles stårka, med nämnda plan parallela och 60 fot höga stenmurar. Naturligtvis måste en så betydlig tyngd, som denna tub i förening med sin spegel egde, nemligen 245 sv. centner, på lämpligt sätt vara motvägd, för att utan en alltför stor kraftansträngning kunna sättas i rörelse. För detta ändamål begagnade sig lord Rosse af en, längs n kroklinie löpande motvigt, och han hade således praktiskt utfört det inom mekaniken bekanta problem:t om vindbrygsan, som bör stanna i jemnvigt i hvilket äge som helst, ehur: motvigten här för encelhets skull fick löpa längs den cirkelbåge, som så nära som möjligt kunde ersätta den tliga jemnvigtskurvan. Enär instrumentet var inrättadt till ett Newtons teleskop, måste okularpjesen befinna ig vid rörets öppna ända, och på det observaören der skulle beqvämt kunna göra sina akttagelser, voro läktare på olika delar af len ena muren anbragta, hvilka på rullar unde föras ut mot tubens mynning. Tubens åväl som läktarnes rörelse åstadkoms melelst kedjor, hvilka lupo öfver blocktrissor ch valsar. Spegelns brännvidd var 54 fot, och ehtru eleskopet understundom medgaf användanlet af en förstoring större än 2000, visade ig dock, i följd af klimatets beskaffenhet, 300 gångers förstoring såsom den lämpigaste. Med förfärdigandet af detta instrument var ord Rosse sysselsatt under en tid af mer än 6 år, och det uppgifves för honom hafval nedfört en uppoffring af 20,000 pund sterl., ller omkring !s million rdr 2). Innan han företog sig att utföra det of-l! annämnda teleskopet med 6-fots öppning, ade han allt ifrån 1827 öfvat sig med tt örfärdiga dylika instru : ent af mindre dimenione.. Bland dessa må i främsta rummet j: ämnas en reflektor med 3-fots spegel och : 6 fots brännvidd, hvars uppställning i det. ärmaste liknar den af sir John Herschel an1 ända. Detta teleskop har äfven visat sig ! za särdeles goda egenskaper och medgaf, ; l m ock blott I sällsynta fall, användandet af Il, och med 2000 gångers förstoring.. Önskar man för sig åskådliggöra i hvilken etydlig grad lörd Rosses storå teleskop förlår skärpa synförmågan, kan man roa sig ed att beräkna längden på den person, vars pupillöppning vore i stånd att från en tjerna direkt uppfånga lika mycket ljus, som en ifrågavarande Ö-fots spegeln. Man rivre sig dervid, att ljusstyrkan hos bilden å ögats näthinna i närvärande fall mång-!l ubblas vid begagnandet af ett teleskop lika ånga gånger mot hvad som eger rum vid l; irekt seende, som spegelns yta är större än upillöppningen. Men derjemte bör ibägOmmas, att spegelmetallen reflekterar endast 3 af den infallande ljusmängden, i följd varaf spegelns dimensioner först måste nåot reduceras; den effektiva diametern komer icke desto mindre att uppgå till 4,9 fot. ntages nu pupillöppningen hos en karl om fots längd vara I linie i diameter, så skulle, ider de gjorda förutsättningarne, den ifrågawrande jätten uppnå den respektabla längF 2940 fot, eller i rundt tal !12 svensk mil, mA AK rr mr