Aftonbladet – 14 juli 1868, sida 2

STOCKHOLM den 4 Jali, a k u Det skandinaviska naturforskaremötet 2 i Kristiania, : (Korrespondens till Aftonbladet.) h Kristiania den 9 Juli. I! Jag hade rätt i att säsom ett stort våg-l! tycke karakterisera de ord, som prot. L. K.l! aa tillät sig yttra på det allmänna mötet il! ördags, att naturvetenskaperna hade reduce. I! at teorierna, om att jorden och menniskoslägtet I lott äro 5—6000 år gamla, till myter eller, j såsom han kallade det, hypoteser. Det var j! slart, att detta öppna uttalande af en san-l! ning, som åstadkommer en sådan förhärjande ! rvirring i våra rättroendes, mekaniska in: spirationsteori, detta bestämda förfäktande ! t vetenskapens sjelfständighet måste verka ! såsom en blixt i en kolsvart natt. Det blef ! sanska riktigt händelsen. Den förhoppnings: ulla nyfödda organen Fedrelandet, om hvars ! förestående tillkomst jag förut berättat, bel: savnade genast i sitt andra nummer tillfället ill att pröfva sina unga krafter, och att! döma efter detta första prof, ser det ut, som ! om den nya organen både är i besittning af den bästa rilja att uppfylla sitt program, nemligen att belysa hvarje fråga, som dertill kan egna sig, ur kristendomen, och tillika förfogar öfver erforderlig — låt mig kalla det energi att draga hvarje fråga, huru litet den än har att skaffa med de religiösa sanningarne, fram inför teologiens domstol. Daas påståenden ha blifvit begagnade till en ledande artikel, i hvilken såsom princip uppställes, att när en vetenskapsman under sin forskning kommer att stöta på omständigheter, hvilka för honom framträda såsom staende i strid med Guds heliga ord, borde han väl, om han är en kristen, tänka så h Detta tyckes blott så; jag förstår ännu ick saken riktigt; äfven förr har vetenskapen misstagit sig och måst återkalla sina hypoteser, ja till och med påståenden, som hon hade framställt såsom klara fak väckte nyligen mycken munterhet, då man läste om presten i Berlin, som på bibeins ord trodde, att Copernicus hade kommit fram med en felaktig hypotes., och att det var jorden som stod stilla och solen som spatserade rundtomkring den. Det är verkligen onödigt att söka ämnen för sitt skratt så långt bort; det finnes tillräckligt med motstycken till den tyska presten ibland oss. Våra tidningar ha i denna vecka oafbri tet meddelat öfversigter öfver hvad som för gående dagen blifvit förhandladt på sektionsmötena, och detta behöfver jag således icke upprepa. I den hygieniska sektionen höll prof. Almen föredrag om det Liebizska köttextraktet, men som man råkade länge haka fast sig i en diskussion om hospitalernas rätta ordnande i våra nordliga länder (en fråga. som hos oss hör till de brinnande,, då man just förbereder uppförandet af ett storartadt nytt hospital i Kristiania), blef det tyvärr icke tid till någon diskussion om köttextraktet, hvilket äfven här i Norge på den senare tiden har stått på föredragnin Att döma af det lilla stycke jag hörde af prof. Almens föredrag tycktes det vara ett mycket lifligt försvar mot Liebigs resonnement 1 en broschyr: Om köttextraktets värde och betydelse, hvilken är tryckt i Göteborg och biifvit utdelad till deitagarne inaturforskaremötet. Icke heller blef det tid att höra det föredrag af prof. Lochmann, som var anmäldt, om den norska allmogens lefnadssätt och förhållanden i sanitärt afseende, ett ämne, som otvifvelaktigt skulle ha förorsakat en häftig sammandrabbning mellan de tva partier, som här i Norge i denna sak stå mycket skarpt emot hvarandra, det konservativa partiet med Eilert Sundt och Dölen såsom målsmän och framstegspartiet, som omfattar nästan hela vår läkarekår. Den etnografiska sektionens möte i eftermiddag hade ett särskildt intresse, emedan det här blef konstateradt, att den KeyserMunchska invandringsteorien nu mäste an såsom öfvergifven äfven af Norges historici och språkforskare — med undantag likväl af dem, som behöfva denna teori för att stöda sin partiuppfattning af nutidens politi ie hällanden i Norden. För mal naturligtvis den tanke om en invandring söderifrån, som nu har vunnit sanktion på detta möte, en vederstygglighet, och de skola ick underlåta att svänga tuktoriset öfver vår representanter i sektionen, professorerne Daa, Rygh och Bugge. Lyckligtvis skola dessa slag af riset knappt bli smärtsammare än de käppslängar, som en bekant dansk författare en gäng yttrade att man borde tilldela honom i Aalborg, när han sjelt var i Kjöbenhavn. Den I1 Juli. I dag på morgon ha de flesta af våra svenska och danska gäster lemnat oss; en del har rest med Kronprindsesse Louise till Göteborg och Kjöbenhavn, några ha tagit vägen öfver Fredrikshald och ämna uppnå Göteborg med ångfartyget Laxen på den från norska gränsen nyligen öppnade kanalen. Det sista allmänna mötet hölls i går. Efter professor Worsaae talade docenten HTolmherg om hjertat, betraktadt fran fysiologisk standpunkt, och gamle professor Nilsson, som framhöll sina ur arbetet om Nordens ur-invånare bekanta åsigter om bronskulturens härledning från fenicierna. Då detta var slut, utspann sig en kort debatt om det af styrelsen framställda förslaget, att man skulle stå fast vid den gamla ordningen, så att nästa möte skall bli i Danmark. Professor Nilsson ville, att det skulle bli i Lund såsom Nordens fjerde universitetsstad och det ställe hvarifrån tanken på naturforskaremö tena först utgick. (Härvid vill dock referenten anmärka, att den tryckta inbjudninsen till det första naturforskaremötet blott är undertecknad af en person, nemligen norrmannen Egeberg.) En af orsakerna till, att Lund hittills blifvit förbigånget, var den, re BAM ae H pa TNE ARSA at Men inte kunde det skada om hon fick llära litet franskan. menade Gustafva, som