Aftonbladet – 13 juli 1868, sida 3

UTRIKES, FRANKRIKE, Den 7 dennes diskuterades i lagstiftande kåren de nedsättningar i 1868 års budget, som utskottet föreslagit, men krigsministern marskalk Niel ifrigt bekämpar. Alla talare, som uppträdde i denna debatt, förordade freden, af hvilka olika åsigter de än voro i sjeltva tvistefrågan, och ministern förklarade till och med, att det just var för att så mycket bättre betrygga tredens bestånd som han satte sig emot utskottets nedprutningar i budgeten. Han har icke mer än 370.000 man under vapen; han har hemförlofvat 80,000 man, och man vill, att han skall hemförlofva ytterligare 7000, men han behöfver bibehålla denna effektiva styrka, för att kunna inöfva soldaterna och kadrerna för möjligheten af en hastig mobilisering. Staternas militära styrka beror icke så mycket på deras truppers antal som på den skyndsamhet, hvarmed dessa kunna Bfvergå från fredstill krigsfot. Frankrike måste kunna på fjorton dagar ställa 500,000 man under vapen, emedan de öfriga makterna kunna göra det. Samma skäl tala för att bibehålla de 3000 artilloris och trosshästar, som utskottet velat utlemna till landtbrukarne för att vinna en besparing af 7000 francs. Hästarne förlora hos dem sin duglighet för militärtjensten, det behöfves6 månader för att åter inöfva dem, och olägenheten är så mycket större, som Frankrike har mindre artilleri än de öfriga staterna, Det har endast 2 kanoner på 1000 man i stället för 3. Det är väl sannat, att artilleriets moraliska verkan är större än dess materiella, men man får icke gifva denna moraliska verkan till spillo. Debatten var ganska lifvad, ehuru ingen oppositionsmedlem deltog deri. Grescsier, Begris och Mege försvarade kraftigt utskottets förslag. Marskalk Niel tog tre gånger till ordet för att gendrifva dem och visade tydligt, hvilken vigt han lade på att få budgeten oförändradt antagen. Kåren beslöt med ganska stor majoritet, att utskottets förslag om att hemförlofva 7000 man skulle tagas i öfver-. vägande, men beviljade deremot krigsministern de 3000 artillerlhästarne. De särskilta afdelniugarne al 1868 års budget blefvo derefter antagna. Den 8 dennes börjades den allmänna diskussionen öfvey 1809 ars budget, hvilken öppnades ar Jules Favre, som anställde en mönstring med kejsarrikets utrikespolitik och påstod, att Frankrika kunde och borde taga första steget till aiväpning. Utrikesministern, markis Moustier, svarade, att sjelfva rustningarne voro fredselementer, som understödde diplomatiens bemödanden, och att on dessa bemödanden lika litet som regeringens så ofta uttalade fredsförsäkringar lyckats skingra all oro, så ligger skulden ertill hos oppositionens envishet och misstrogenhet. Ett rykte har någon tid varit i omlopp, att Frankrikes, Preussens och Rysslands suveräner ämna ha en sammankoinst i nästa månad, på hvilken de skulle ömsesidigt försäkra hvarandra om sin önskan att bibehälla freden; och detta rykte tyckes nu vinna någon trovärdighet. Det skail vara