Aftonbladet – 13 juli 1868, sida 3

Häraf framgår, att under år 1867 bränneriernas storlek icke obetydligt minskats — ett förhållande, som eger naturligt samband med den inskränktare bränvinstillverkning, den klena skörden under hösten framkallat. För öfrigt må anmärkas, att af de 459 brännerier, som under året idkat brännerirörelse, hafva endast 6 varit anmälda för det i 4 af gällande bränvinstillverkningsförordning bestämda maximum eller 1000 k:r om dagen. 6:0. Åtgången af råämnen. För vinnande af en i statsekonomiskt hänseende värdefull kännedom om qvantiteterna af de olika råämnen, som för bränvinstillverkningen under år 1867 åtgått, hafva de under litt. C och litt, D bilagda summariska sammandrag af de särskilda bränneriernas inmäskningsjournaler blifvit upprättade, af hvilka litt. C. angifver förhållandena under vårbränningen och litt. D under höstbränningen; och inhemtas af dessa, att bränvinstillverknfingen, liksom alla föregående år, hufvudsakligen skett af potates, men derjemte och till en icke obetydlig del af de allmännast odlade sädesslagen; nemligen: hvete, råg korn, blandsäd och hafre, dock förnämligast af råg och korn, och till en högst ringa del af ärter, hvitbetor, morötter, sirup, vinbär, vintjocka äpplen och rönnbär. Reduceras de i dessa sammandrag upptagna belopp af torkadt malt, grönmalt och sädesgröpe från centner, hvaruti de här förekomma, till 5-kubikfotsmått eller femmor, så kan åtgången af råämnen lättare uppfatt s. En sådan reduktion har derför blifvit verkställd enligt de i föregående årens berättelser angifna beräkningsgrunder; och hafva de erhållna resultaten blifvit uppställda i två nya under litt. E och litt. F förekommande sammandrag, af hvilka det förra afser våroch det senare höstbränningen. Slutligen hafva af dessa sammandrag upprättats ytterligare ett sammandrag litt. G, som gäller för hela året 1867 och för jemförelses skull tillika summariskt utvisar åtgången af spanmål i samma slags rymdenhet för åren 1861 till och med 1866. Af det sista sammandraget litt. G, äfvensom till en del af de under litt. C och litt. D bifogade, visar sig, att för bränvinstillverkningen år 1867 åtgått i afrundade tal hufvudsåkligen; Pemmor: Hvete. Råg. Korn. 6.260. — 29,956. — 157.137. Blandsäd. Hafre. Potates. 43,276. 27,027. 1,514,222. då deremot åtgången af dessa råämnen utgjorde Femmor: Hvete. Råo. Korn. År 1861 12,350. — 127,980. 189,210. 1862 8,550. 73.960. —240,610. 1863 21,320. 98,170. —130,810. 1864 24,900. 63,500. 179.850. 1865 11,030. 76,920. — 178,220. 1866 4,160. 58,960, — 136,900. Blandsäd. Hafre. Potates. År 1861 41.560. 23.370. 1,683,920. 1862 62,010. 44.790, 1,633,260. 1863 84.710. 62.080. 1,753 990. 1864 39,890. 21,970, 1,758.380. 1865 41,660. 17,040. 1,940,200. 1866 29,190. 11,120. 1,969,770. För öfrigt synes, att om hvarje femma potates antages hafva lemnat ö7s:dels kannor 50-procentigt bränvin, och hvarje centner af det torkade rågmaltet 10 kannor; af råggröpen 8,75 kannor; af det torra kornmaltet och korngröpen 7,5 kannor; af det gröna rågmaltet 5,25 kannor samt af det gröna kornmaltet 5 kannor bränvin, allt af nämnda procenthalt, så har tillverkningen under år 1867 producerats till nära 73 proc. af potates; till fullt 5 proc. af råg; till nära 14 proc. af korn och följaktligen till något ötver 8 proc. af öfriga ofvan uppräknade råämnen, såsom blandsäd, hafre, hvete, m.m. då deremot de i föregående årens berättelser anförda respektiva procenttalen blifvit uppskattade: rer proc. rac. roc. roc. År 1861 till 61 et Pie Pp 7. 1862 61 9 17 18. 1863 58 13 18 1. 65 70 8 15 7. 68 85 13 10,5, 1866 75 37 185 TR v3 Ha 2L SS cr