Aftonbladet – 13 juli 1868, sida 3

täfvensom af tillverkning egt rum: lunder första terminen i...... 164 brännerier, första halfterminen i 45 andra terminen i...... 205 andra halfterminen i 64 tredje terminen i...... 9 samt af sammandraget litt. B, att af de 409 under hösten verksamma brännerierna: 68 varit i gång under 1 termin, 2 142 i 2 terminer, 15 i 8 66 i 4 ? 14 i 5 4 i 6 äfvensom att tillverkning egt rum: under nionde terminen i 12 brännerier, tionde i 66 — elfte i 211 — tolfte i 335 trettonde i 300 n fjortonde i 131 Slutligen framgår af de båda sammandragen, att tillverkning under året utöfvats i samtliga län, utom Vermlands, Stockholms stad, Gefleborgs, Vesternorrlands, Vesterbottens och Norrbottens; att största antalet brännerier, likasom alla föregående år, förekommit i Kristianstads län, der 114 under våren och 130 under hösten varit verksamma; att dernäst kommit Östergötlands med 61 under våren och 65 under hösten; Skaraborgs med 36 under våren och 45 under hösten, Blekinge med 25 under våren och 47 under hösten samt Malmöhus län med 30 under våren och 27 under hösten; äfvensom att det minsta antalet, eller 1, förefunnits i Göteborgs och Bohus, Stora Kopparbergs och Jemtlands län. N 2:0. Tillverkningens storlek. Afven denna inhemtas särskildt för våren och hösten af ofvan åberopade sammandrag, som i särskilda kolumner länsvis upptaga, förutom antalet verksamma brännerier, tillverkningsbeloppet af 50-procentigt bränvin vid 150 Celsius i kannor såväl efter anmälan som uppmätning samt qvantiteterna af öfveroch anderbränvinSammanläggas de uppmätta tillverkningsbeloppen för våren och hösten, så finner man, att tillverkningen för hela året utgjort allenast 12,215,784,5 kannor, hvaremot totala tillverkningen utgjorde: år 1861: 14,007,107,5 k:r, 1862: 14,376,299,0 1863: 16.215,103,0 1864: 14.999,060,0 1865: 16,768.250,0 1866: 15,438,647,5 Sammanlägger man likaledes tillverkningsbeloppen under våren och hösten för de 5 ofvan uppräknade länen, deri största antalet brännerier förekommit, så erhåller man följande totala: tillverkning: för Kristianstads län .. 4,088,213,0 k:r, Östergötlands ... 1,736.251,0 Skaraborgs ... 1,187,812,5 : Blekinge .. 1,051,562,0 X Malmöhus ... 1,209,383,0 hvaraf framgår, då jemförelse sker mellan summan af dessa belopp och det ofvan anförda tillverkningsbeloppet för hela riket, att de ifrågavarande 5 länen producerat i det allranärmaste 76 proc. af detta senare belopp. Det är ock i dessa samma län, som den förnämsta tillverkningen under åren 1861 till 1866 egt rum. Af de åberopade sammandragen finner man föröfrigt, att den minsta tillverkningen under året förekommit i Göteborgs och Bohus län, der vid ett bränneri under höstbränningen tillverkats allenast 6,306,0 kannor. 3:o. De influtna tillverkningsafvifternas belopp. Enligt hvad sammandragen litt. A och litt. B utvisa, ha dessa utgjort: för våren: 3,854,085 rdr 90 öre, hösten: 4,060,411 25 eller för hela året: 7,914,497 rdr 15 öre, hvaremot afgiftsbeloppen voro: år 1861: 8,462,911 rdr 35 öre, 1862: 8,648,085 T1 1863: 9,740,762 1 1864: 9011,8716 3 nn 1865: 10,071,593 74 1866: 9,280.372 TI b Oaktadt den under höstbränningen till 70 öre förhöjda tillverkningsafgiften, har suledes statens bruttoinkomst af bränvinstillverkningen under år 1867 varit icke obetydligt lägre än under något af de närmaste föregaende 6 åren. Då tillverkningsbeloppet under vårbränningen med cirka !e million kannor öfversteg medeltalet af vårtillverkningarne dessa år, torde anledningen tillden uppkomna minskningen i inkomst uteslutande böra till-: skrifvas den sistlidet år utfallna klena skör! den, som på hösten betydligt uppjagade pri-: sen å råämnena för tillverkningen, på samma gang den framkallade ovanligt höga pris å bränvinet och derigenom återverkade på förbrukningen af denna vara. I riksstaten för 1867 upptogs bränvins-. tillverkningsafgiften till 9,500,000 rdr. Då! det influtna beloppet, såsom ofvan anförts, utgjort endast 7,914,497 rdr 15 öre, har således under denna titel för nämnda år i statsverkets påräknade inkomster uppstått en brist af 1,585,502 rdr 85 öre. Enligt meranämhnda sammandrag har det uppkomna öfverbränvinet utgjort: för våren: 504,028,5 k:r, hösten: 449,579,5 eller tillhopa: 953,608,0 kr; På samma sätt har underbränvinet utgjort: för våren: — 90,868,5 k:r, hösten: 106,272,0 eller tillhopa: 197,140,5 k:r. Skilnaden mellan dessa båda summor visar, att 756,467,5 kannor tillverkats utöfver anmälan. I följd af förändrade bestämmelser i 1866 års bränvinstillverkningstörordning har ingen del at öfvertillverkningen drabbats af förhöjd afgift. Deremot har af det uppkomna underbränvinet 188,861,0 k:r blifvit frikallade från afgiit enligt 4 21 i nämnda förordning, men 8279,5 k:r som icke blitvit tillverkade, beskattats dels med 60, dels med 70 öre kannan. Härigenom har statsverket på vissa tillverkares bekostnad tillskyndats en inkomst af 5329 rdr 95 öre, hvaremot inkomsten under denna titel utgjorde: Rdr öre. I medeltal för åren 1855 till 1860......... 41,786: 38. år 1861 5,11: — 20mM