Aftonbladet – 27 juni 1868, sida 3

ndels inom mindre eller större fisklägen, ej synes högrest eller i ällmänhet visar öfvert. I mått af fysisk kraft och helsa, kan hafva a sin förklaring, äfven om klimatets hårdhet rlej tages med i räkning; ty vanligen lider sj denna befolkning mer och mindre brist på I tjenlig och tillräcklig näring, hvarjemte dess isolerade läge förnekar den del uti flera af samhällslifvets fördelar. Äfven om klimatet a a I under vintrarne skulle vara omildt både emot växter, djur och menniskor, så besökas badI orterna af badgäster endast under tider, då x I solen förmildrar både luft, vatten och jord. . Nu som förot få väl våra badorter på e vestra kusten vara en tillflyktsort för sjuka, f samt en vederqvickelse för dem, som under I vintrarne uttröttas af träget arbete, eller ut-) mattas af nervgripande nöjen. Doktor Hörtilin har särskildt tagit Marstrand i försvar 1 I med en värme, som det såsom badort förItjenar. En allmän erfarenhet höjer också här sin röst till ställets försvar. Väl höres utaf en och annan badgäst ett missbelåtet yttrande om luften såsom för stark, men utom dessa enstaka fall är lofordet öfver densamma såsom angenäm odeladt. Temligen allmänt är förhållandet, att personer under första dagarne af deras wvistande härstädes känna sig trötta och medtagna, men att de på samma gång falla i förundran öfver en förut okänd, mäktig aptit. Luften kännes ej torr eller fuktig såsom det på andra ställen så vanligen är fallet, och isynnerbet är I det öfverraskande att finna den lika blid och Nam under aftnarne som under dagarne. Vinen är västan ständigt vestlig, sydeller nordvestlig. Är den sydlig, ostlig eller sydostlig, regnar det vanligen. En betydlig storm inträffar en och annan gång under sommaren och aftager vanligen först på tredje dagen; men egenheten hos luften vwisar sig äfven deruti, att storm och blåst ej kännas kalla. Marstränd ligger dessutom i skydd för vestlig vind fenom en bergsrygg, sträckande sig i norr och söder. Frågan ligger nära till hands, hvarpå beror luftens helsosamma inflytande. et kan anmärkas, att mycket annat än luften kan hafva del uti välbefinnandet, som vistandet här medförer. Dietetiska föreskrifter följas noggrannare, än annars; promenader tagas vanligen hvarje dag; bad och segling tillkomma äfven, hvåremot tröttande arbete lemnas hemma, och kanske äfvenså lifvets vanliga bekymmer, så att dagens lösen är att sköta sin helsa. Hvarhelst man må bo, till och med vid Stockholms smalare gränder, måste omnämnda, för helsan gynnsamma förhållanden vara af inflytande; men de visa sig påtagligen verksammare här än på flertalet andra ställen. Åfven under ett lefnadssätt, som ej afviker från det vanliga, medförer ändock vistandet här ökad aptit och ökade krafter. Luften r således verksam. Luften är här likasom öfverallt en blandning af en del syre på fyra delar qväfve. Härtill kommer en del kolsyre på två tusen delar luft. Kolsyran förblifver äfven. till procenten temligen konstant utom på ställen, der den ökar sig hastigare än den hinner blanda sig likformigt i luften. Afven innehåller luften normalt vattenångor, men dessa vexla betydligt. Då luften innehåller så mycket af dessa vattenångor, som den kan hålla upplöst, säges den vara mättad (dess absoluta fuktighet), och denna mängd rättar sig efter temperaturen — ju högre denna senare är, desto större är den absoluta fuktigheten; Men luften rör sig ej alltid utmed vattenytor, utan äfven öfver större och mindre landsträckor, samt uti högre och djupare luftlager. Under sådana förhållanden kan luften ej alltid vara mättad med vattenångor. Den fuktighetsgrad, luften har under olika årstider, under olika tider på dagen, kallas dess relativa fuktighet. Luften kännes torr eller fuktig allt efter graden eller procenten af fuktigheten. Under vintrarne, då temperaturen är låg, kan luften ej innehålla stor mängd absolut fuktighet, men då är vanligen den relativa fuktigheten stor, hvarföre luften vid denna årstid kan kännas fuktig. Under somrarve är vanligen den relativa fuktigheten mindre och är orsaken till att luften kännes i allmänhet mindre faktig och kan mången gång vara till olägenhet torr ej blott uti bränntorra öknar, utan på många andra ställen. Det är tydligt, att luften öfver hafvet skall under somrarne bibehålla en jemnare fuktighet än öfver större landsträckor. Vid Marstrand blåser under dagarne nästan ständigt från hafvet, eller vestlig vind, beroende derpå, att luften under dagarne uppvärmes och således förtunnas mera öfver landet, än öfver hafvet, hvarföre luften strömmar åt förra stället. Äfven om det skulle: blåsa annan vind än den vestliga, så har ändock Marstrand, för sitt läge en mil ute i sjön, hafsluft. Undersökningar af luftens fuktighet visa också en modererad och jemn fuktighet under sommarmånaderna ej blott under olika tider på dagen, utan äfven under olika dagar. Men en annan lika utmärkande egenska hos Marstrandsluften är dess modererade oci jemna temperatur dels under olika tider på dagen, äfven tidigt på morgonen och sent på aftonen (Marstrands jordmån bibehåller under nätterna sin värme och afkyler således 2j luften), dels under olika dagar. Termor metern utvisar ofta samma temperatur mor son, middag och afton och äfven ej sällan samma temperatur flera dagar å rad. Blott indantagsvis stiger temperaturen till någon ryckande värme. Den håller sig lika eller i t närmaste lika med sjöns (4 16 till 189 C.). id denna siffra skulle man kunna föreställa sig luften kall, då vår egen temperatur är 379 C., men så hög temperatur i luften kulie ingalunda kännas angenäm, lika litet om den är passande för helsan. Sannt är let, att menniskan genom vana kan uthärda rtterligheter af lufttemperaturen såsom ifrån 409 C. till —469 C., men hon finner sig ej väl härvid och utvecklar härunder lika litet ms ———— I — RIE —————— ———— ÖJ wet. År det väl bra att så der framställa