fabriksflicka eller något annat af de qvinliga yrkena, kan det ju blitva medium, som är ett litet nätt yrke och alldeles icke ohelsosamt. Alltså ville nyssantydda fruntimmer sälja sin affär och hon garanterade att på köparen, skulle öfverflyttas en utmärkt förmåga såsom medium samt dermed följa alla de gamla kunderna. Saken kunde göras upp för den lumpna summan af fem tusen francs, Madame Donnadieu fann affären förträfflig och anmälde sig såsom köpare. Tyvärr egde hon dock icke mer än tre tusen francs. Hvaritrån taga de felande två tusen? Det afträdande mediet var nog älskvärdt att vilja hjelpa henne äfven med den saken. Hom hade rådfrågat den helige Thomas, ett helson som är kändt för att icke visa alltför stor lättrogenhet och som sjelf älskar endast fakta samt också gifver blott faktiska uppiysningar. Den helige Thomas hade tillkänpagifvit, att på den stora kappridningsdagen, då staden Paris utdelar ett pris af etthundratusen francs, skulle detta pris tagas af n häst, riden af en jockey i himmelsblåa rger. Den som höll vad på denna häst skulle alltså vinna. Madame Donnadieu tog senast ut sina tre tusen francs från den ban kir, hos hvilken de voro insatta, och satte in dem uti en vadhållningsbyrå, riskerande dem på den himmelsblå jockeyen. Efter kappridningen hade hon blott ehöft up visa sitt qvitto för att få vinsten utbetald jemte hennes egen insats, alltså inalles sex tusen francs, hvilket blefve ett tusen francs mer än hvad affären skulle kosta. Derefter kunde hon wjelf uppträda som medium och få sina käraste önskningar uppfyllda. Till sin gränslösa sorg fann hon dock att den helige Thomas hade misstagit sig — den himmelsblå blef icke segervinnare. Madame Donnadieu blef icke medium och hade dessutom förlorat sina tre tusen francs, henneg enda förmögenhet: — Jag har ansett denna sannfärdiga historia värd att upptecknas. Tora B.