Aftonbladet – 19 juni 1868, sida 2

den 19 Juni, Då den nya författningen rörande :kyrkomöten nu för första gången skall tillämpas, har man kunnat vänta, att i ett och annat hänseende olika meningar skulle göra sig gällande om rätta sättet för denna tillä ning. Ett exempel härpå har man i fråga om Stockholms stads konsistorii beslut derom, hvilka af hufvudstadens prestmän, som ega att deltaga i valet af presterligt ombud i hufvudstaden. 3 4 af k. förordningen af den 16 Nov. 1863 stadgar i afseende härpå följande: I val af de presterliga ombuden, för stiften och Stockholms stad deltaga de prestmän, som innehafva fullmakt å ordinarie embete eller tjenst inom distriktet eller sådant embete eller tjenst förestå. En majoritet i Stockholms stads konsistorium har nu beslutit, att endast härvarande kyrkoherdar och komministrar samt möjligen varande vice pastorer och vice komministrar ega att i valet deltaga. Genom detta beslut skulle från rösträtt ute. stängas alla de rektorer, lektorer och kolleger, hvilka innehafva fullmakt å ordinarie embete och äro prestmän — för hvilken åtgä ärd konsistorium fåfängt skall söka något stöd i lydelsen af nyssnämnda eller någon annan S i författningen. Derjemte skulle likaledes all rösträtt beröfvas alla dem, som innehafva ordinarie predikantbefattning vid åtskilliga af hufvudstadens mindre församlingar, d. v. s. predikanterne vid södra och norra korrektionsinrättningarne, vid Enkhuset, vid Sabbatsberg, vid stadens häkten, vid Serafimerlasarettet, vid Kurhuset, vid Hedvig Eleonore fattighus och vid stadens allmänna arbetsinrättning. De handlingar, genom hvilka ifrågavarande personer äro befullmäktigade att innehafva och utöfva nämnde ordinarie befattningar, kallas visserligen konstitutorialer, men de äro i sjelfva erket fullmakter lika väl som de hvilka utärdas för kyrkoherdar och komministrar, ty de kunna icke aflägsnas från dessa befattningar annat än genom ransakning och dom för begångna embetsfel eller till följd af deras egna ansökningar. Det är redan en stor och verkligen himmelskriande orimlighet, att pastorsadjunkter och andra extraordinarie prestmän genom författningen äro beröfvade all valrätt till kyrkomötet, då å lekmannasidan, hvar och en som har rösträtt vid kyrkostämma, också deltager i elektorsvalen för utseende af lekmannaombud. Man borde kunna antaga, att konsistorierna under sådana förhållanden skulle vara så mycket angelägnare, att vid tillämpningen af stadgandena låta valrätten utsträckas så långt som författningen på något sätt kan medgifva. Stockholms stads konsistorii. beslut vittnar deremot om en helt annan tendens, den nemligen att ytterligare kringskära och så mycket som möjligt begränsa den presterliga valrätten. Mot nämnde beslut har kyrkoherden N. Ekdahl till konsistorii protokoll aflemnat följande reservation: Mot de trenne beslut konsistorium fattade den 16 dennes, att nemligen skollärare, som vore prester och egde fullmakt på ordinarie tjenst, samt sådana prester, som innehade ordinarie platser med full själavård, såsom fångpredikanter och prester vid barmhertighetsstiftelser och som blott hade konstitutorial, skulle uteslutas från val vid tillsättandet af kyrkligt ombud vid det blifvande kyrkomötet, får jag härmed reservera mig. Skälen till denna min reservation äro följande: 1:o anser jag rektorer och kolleger, som hafva fullmakt på ordinarie tjenst och äro prester, behöriga att deltaga i omröstningen: a) emedan de äro enligt konsistorii cirkulär oberättigade att rösta bland lekmännen; b) emedan kyrkan och skolan icke äro i vårt land skilda, hvilket bevisas dels deraf, att omnämnda rektorer och kolleger räkna presterligå tjensteår och ha åliggande att, för vinnande af presterlig befordran, dokumentera sig hafva på nåot sätt utöfvat prestekallet någon gång ärligen under sin tjenstetid, och dels att de undervisa i religionen inom läroverken; c) ätt då de dö under utöfningen af sitt lärarekall, åtnjuta deras enkor och barn tjensteoch nådår i likhet med presterliga tjenstemän; . d) att tilloch afträdestiden för dessa tjenstemän äro desamma som för prester; e) emedan de i regeln stå under presterlig inspektion, åtminstone här på platsen; 2:0o anser jag alla de prestmän, som innehafva ordinarie befattningar vid fängelserna, vid gubboch enkhusen och öfriga barmhertighetsinrättningar med full själavård, vara berättigade att både deltaga i valen och sjelfva väljas, äfven om de icke innehafva fullmakt, utan blott konsitutorial, enär de icke från dessa befattningar kunna skiljas annorlunda än antingen genomegen begäran om afsked, eller enligt ransakning och dom. Beviset för min åsigts riktighet ligger i den omständigheten att, om dessa personer, som. konsistorium förklarat oberättigade att deltaga i valet, skulle sjukna eller få något annat laga förfall, deras vikarier finge efter författningens ordalydelse utöfva rösträtt, hvarigenom vikarien tillförsäkrades en bättre-rätt än den ordinarie tjenstemannen med sitt konstitutorial eger, hvilket faller både i det absurda och Iöjliga. 3:0 Skulle jag hafva svårt att vägra rösträtt åt personer, som vore prester och innehade fullmakt på ordinarie tjenst vid de publika verken; emedan de två omständigheterna att vara prest och ega fullmakt på ordinarie . tjenst uppfylla de kraf, som uppställas i författningen om kyrkomöte. N. J. Ekdahl.?