Aftonbladet – 17 juni 1868, sida 3

le ar la a ge i å M exploderande kulor är af följande inne åll: Jag har äran härmed i afskrift och öfversät! ning tillställa er en officiel skrifvelse från her krigsministern, Den handlar om införandet a explosibla kulor bland trupperna och deras an vändande till krigsbiuk; Geheraladjutanten Mil jutin gör en åtskilnad mellan kulor med och utar kapslar, bestående deri, att de förstnämnda blot explodera då de träffa en fast kropp, men de se nare äfven då de komma i beröring med kroppar som erbjuda föga motstånd, såsom till ONfTIpe menmniskokroppen. — De förra äro uteslutande be stämda för att spränga fiendens jrnutnitiönsvag nar i luften och kunna i detta afseende vara til en viss nytta. De senare kunna äfven begagna: mot menniskor och hästar; de sår, hvilka de för orsaka, äro dödande osh förorsaka plågor, hvilk: genom de dervid begagnade substansernas verka: ytterligare ökas. Innan nu generaladjutanten Mil jutin anbefallt dess införande bland trupperna, ha; han uppställt den frågan, huruvida begagnande: af ett så mordiskt vapen vore förenligt med mensk lighetens lagar. Hans majestät kejsaren har full komligt instämt i detta betänkandes slutföljd. Vå: ädle herrskare betraktar det såsom en regerin garnes pligt, att så länge kriget ännu qvarstå: som en oundviklig eventualitet, såvidt det på den beror söka minska de olyckor hvilka det medför och för sådant ändamål aflägsna allt hvad son. utan absolut nödvändighet kunde ytterligare ök: dem. TI en tid, då regeringarnes uppmärksamhet företrädesvis är fästad på krigsvapnens fullkomnande synes det vara så mycket vigtigare, att sätt: Te vissa gränser derför, på det de militära fordrin farne må bringas i harmoni med mensklighetens essa gränser synas knnona betecknas genom sjelf va krigets ändamål, hvilket består uti, att försva ga fienders krafter och hjelpkällor till den grad som är oundgänglig för att försäkra operationernas framgång, utan tillägg af onyttiga lidanden H. M:t kejsaren tror således, att bruket åf sprängkulor för truppernas beväpning bör förbjudas eller åtminstone inskränkas till kulor med kapslar, hvilka uteslutande äro bestämda för ammunitionsvagnars I Sprängning. Hans kejserl. majestät befaller er att , j till hvilken cirkuläret hänvisar, är häruti så Jöfver icke innehåller något annat nytt, än träda i förbindelse med den regering, hos hvilken ni är ackrediterad, angående ändamålsenligheten af att göra denna sak till föremål för en internationel konvention. Vår ädle berrskare förklarar sig från detta ögonblick beredd, att antaga den ifrågavarande principen såsom regel för ryskv armån, i händelse alla andra regeringar skulle göra på samma sätt. i nn Krigsministerns skrifvelse till rikskanslern fullständigt upptagen, att densamma derutatt hittills i Ryssland endast underofficerarne vid tiraljörtrupperna varit försedda med explosiva kulor). Kejsar Alexander har den 6 Juni, årsdagen af Beiezowskis attentat, anbefallt mildringar i alla till den 1 Januari 1866 utfärdade domar öfver politisk a förbrytare, bestående i tvångsarbetes förändring till kolonisation i Ostsiberien, riksbonde-rättens förlänande åt de till kolonisation i Siberien dömda, tillåtelse för de till Siberien förvisade att hos lokalmyndigheterna anhålla om bostäder inom de aflägsnare guvernementer i det europeiska Ryssländ, hvilka af inrikesministern och gendärmerichefen anvisas, alla i Siberien befintliga utlänningars benådning. dock med förbud att återkomma till Ryssland, samt fullständig benådning för alla unga män, hvilka blifvit dömda för delaktighet i polska upproret (de undantagna, som känts skyldiga till straffarbete) om de vid brottets föröfvande ännu icke voro 20 år gamla. SERBIEN. I Serbien, der furst Michaels tragiska slut . ännu håller hela befolkningen i upphetsning och spänning, synas -redan arfstridigheter ha. utbrutit med hänsyn till tronföljden. Åtmin-. stone berättas från Paris, att icke mindre än tre partier göra hvarandra rangen stridig. Det ena vill ha furst Michaels unga nevö (enligt några en kusins son, enligt andra en naturlig son till fursten), hvilken blifvit uppfostrad i Paris, på tronen; det andra partiet vill, att Karageorgovies dynasti (hvilken regerade från 1839 till 1858, men måste lemna latsen för Milosch, färst Michaels fader) äter skall öfvertaga regeringen; ett tredje pårti slutligen önskar den unge furst Nikolaus af Montenegro på tronen för att på detta sätt inleda en realunion mellan Montenegro och Serbien. Den sista planen tros dock komma att möta stark opposition från Turkiets och stormakternas sida. Enligt ett telegramagreste Milan Obrenovicz (den aflidne furstens omtalta nevö) den 13 dennes, tillika med de förnämsta serber som uppehöllo sig i Paris, skyndsamligast till Belgrad. Det officiella regeringsbladet Widowdan beskyller Alexander Karageorgovicz för att vara den egentliga upphofsmannen till mordet på furst Michael, men förklarar tillika, att mördaren aldrig skall komma att bära Serbiens krona. Wientidningen Neue freie Presse åter har från en man, som stätt mångfaldig beröring med familjen Obrenovicz och. synnerligen med furst Michael, ernällit ett meddelande, enligt hvilket vid det skyvärda attentatet icke så mycket politika motiver som snarare religiös fanatism s kulle vara med i spelet. Man betecknadeq emligen sedan längre tid och temligen allmänt u röken Catharina, dotter till furstens kusin si Anka Konstantinovicz, såsom den regerande d urstens blifvande andra gemål, och då denna g nligt serbisk genealogi! var en nära förvandt de ill fursten, ville ett fanatiskt parti afvändalla lenna religiösa synd från Serbiens tron. os Attentatet framstår såsom ett formligt slagfö arhusuppträde; fursten och hans kusin bletvo, li; nligt ett privatmeddelande till Ung. Lloyd,m tf de tre mördarne Radovanovicz, sedan desse ly yrat revolverna på sina offer, ytterligare ni argade med tillhyggen af jern; den förfärfö ga stympningen af liken, hvarom telegramtr nerna berättat, förklaras genom denna best tialitet. För öfrigt träffade det första skotsj et fursten i bakhufvudet och dödade honom y DÅ RN MIT vd FD KA MN FA LIP ett RR sr gonblickligen. si Öfver mördarnes personligheter lyda underhe tt hämnas på hela Canielles befolkning. ngen hos Michelon hade kunnat säga honom so