Aftonbladet – 17 juni 1868, sida 3

att hämnas på hela Canielles befolkning Ingen hos Michelon hade kunnat säga honon mitt namn, äfven om de velat, hvarför har lofvat att sätta eld på hela byn; men Michelon och hans familj, som voro uppretad öfver hans elakhet, hade svarat att man nog skulle veta att taga sig i akt för hans hotelser, och således var det föga troligt at man vidare skulle höra af honom. — I botten är han ändå pultron,, tillade Ståphen Han har fysiskt mod, men inte ett uns moraliskt. Det lönar icke mödan att sysselsätta sig med honom mera. Med sitt krossade käkben skall han väl nu åtminstone å en tid ej förfölja det täcka könet och e heller lär han bry sig om att belägra slottet Canielle, när han ser att det är sa väl försvaradt. För närvarande får man tänka på hur man på ett honett vis skall bli af med hans lakej, den han helt enkelt lemnat qvali utan en enda sou, och som bråkar och regerar som en turk. Det nötet ill nödvändigt se er; han är uppe ou och bar en he timma spatserat fram och tillbaka på verandan för att taga er i flykten. Efter n nu är färdig kan ni ju låta honom komma in. Glöm bara inte att han tar er för en kamrat. Åh, var lago, svarade jag, jag skall nog komma ihäg min roll. För resten skall det roa mig att veta hvilka förhoppningar markisen hade då han innästlade sig här Jag var åter klädd i min sjömansdrägt, Då den stackarn infördes, kastade han sig i mina armar och kallade mig sin räddare och vän. Han älskade mig alldeles ofantligt — emedan han tyckte om att lefva. Jag afbröt så fort som möjligt denna ömma scen, sägande honom att vi skulle göra en insamling för honom i byn, på det han skulle kunna komma åstad utan att behöfva tigga, men att denna hjelp. endast skulle lemnas honom på det vilkor, att han afgaf en fullständig och uppriktig bekännelse om sina och. sin -kamrats förebhafvanden. Han tvekade, T 4