lj Lord Hastings, en ung man af ej änn e, fyllda 30 år, gift nyligen med en qvinna 1, också tillhörande de mest fina familjer, ä känd såsom en af de mest oförfärade sports ;; men och vadslagarecx och i sig sjelf ei v, mäkta rik man, hvarjemte han nyligen ärfd -!en inkomst pr år af 70,000 pund. På sit sto Elisabeth hade han ingått vad med e! d I mängd den aristokratiska Turfs ombud, d als. k. bookmakers,, och han var, liksom er n hop andra, alldeles säker på att Elisabeth h I skulle bringa honom seger öfver bondhä i Istärpne, och inbringa honom tusentals punc t Isterl. Markisens af Hastings ofaitliga rikedom Ihade dock sina svaga sidor: han hade ärft i såsbin vi nyss sade, en ofantlig summa, mer Idels följde ined arfvet stora palatser och p vikt som voro mycket dyra att underhålla v Jock dels är 70,000 pund om året bara fattigsldom för den som behöfver 71,000 pund, och den ädle Jorden lefde naturligtvis vida öfvel denna summa, så att na på senaste, tider måst söka hålla sig uen VOguEr PA vem. af hvärjehahdå slåg: Som sagdt gifte han sig lör ett år sedan med en ung däti, och sgportsman som han var vigde han sig med henne just medan den officielle brudgummen satt Toch väntade på sin brud. På The Derby Idag skulle han ha fått in 160,000 pund I på Elisabeth, i fall den segrat, inet det I visade sig genom en af de besynnerliga vadIkombinationerna att han, trots det att Elisabeth blef besegrad, vann en summa, men dock högst obetydlig. Lord Hastings hade emellertid vågat så mycket på Elisabeth, latt han icke förmådde inlösa sina förbindelser. Men lord Hastings är icke -den ende som hade otur, man trämner också en hertig och hvarje år har sina vad-offer. Det är ett öerhördt hazardspel som här bedrifves, vida värre än vid någon spelbank. Men allt detta är ju engelskt, det föregår under bar himmel, ädla djur täfla med hvarann, tusentals menniskor äro närvarande, det är nagot nationelt engelskt som gör sig gällande. Ja, säger en korrespondent, just detta senare, den störä thähpdens närvaro; är kanske det värsta af alltsammans, ty hut väckert det ön är att på afstånd ha sett ungefär 200,0 menniskor fripas af en oändlig ifver, hänförelse, glädje, entusiasm, så försvinner dock icke hlott det sköna utan äfven det menskliga medan man njuter. Förfärliga Saturnaliers inträda, som omfatta alla eller de flesta, från damerna i de dyrbara ekipagerna och de rika -toiletterna till de skickliga ficktjufvarne. Dessa saturnalier — orätt så behämnhda kosta engelska folket 20 å 30 millioner pund, allt för det tutivnella ändamålet. Lord Hastings, som måst sälja sina hästar, sina hundar, afskeda sina jockejer 0. s. v. har emellertid ej varit försagd, utan täflat i Päris vid kappridningen i Longehamps och med en annan häst, The Earl, vunnit 190,000 francs, staden Paris pris, och sannolikt kommer detta att betydligt stärka lordens kredit, ty att ha besegrat Frankrike vill dock säga något. Förmodligen kommer lorden att uppträda igen med sin förra glans, och Times säger tröstande; att i alla händelser icke den engelska adeln kah drabbas af något slags ansvar för hvad som händer en itiälvid af samma adel. Den londonskaskämttidningen Tomahawkp, en svår rival till Punch, gisslar skarpt The Tuils, ,Thie Detby-day och andra sociala engelska förhållanden. Vi meddela detför till våra läsares nöje, åpropos Derby, följande lilla pikanta samtal mellan Mefistofeles och Faust. Den förre besluter att stiga upp på jorden och under tiden insätter han Faust såsom vice-värd i helvetet. Mefistöteles kommer till London, just som man beger sig ut till kapplöpningen, och han följer med. Se här en scen efter Tomahawk: Justsom Mefistofeles närmar sig ett af de lysande ekipagerna, ser han på en dam ett diamant-halsband; som han tycker sig känna igen, och när han ser nogare efter är det just de diamanter som Faust gaf Margäretha; och damen i vagnen är — Margaretha. Han helsar mycket artigt, hon betraktar honom och säger: Ert ansigte förefaller mig bekant, men jag kan för ögonblicket icke . påminna mig, hvar jag träffat er... Mitt namn är Mefistofeles.n ah, hi påinihner jag imig en god vin till en doktor som jag kände under min för-. sta season ... hur var det han hette, nu igen ?) ... : Jo, doktor Faust., j q Mac Faust, ja så var det, jag bar mig inte riktigt beskedligt åt mot honom, men fan var ju också bara doktor och hvem kan gifta sigl. med en doktor? Tvärtom, min fru, det var just ni som: hade anledning att klaga öfver honom. Hvad, brydde han sig icke om mig? verkligen? Ja, jag tror, jag vill minnas det mu... men hvem kan komma ihåg allt ock1: Det är sannt, min fru, men tillåt mig en råga: bur bär ni er åt att bibehålla er så ing i flera hundra år? Jag vet icke,; det kommer sig kanske leraf, att jag alideles icke tänker. Den outtröttlige Alexandre Dumas pere ar skrifvit en ny dramai5 akter, ,Madame je Chamblay, som vunnit mycket bifall och ifves hvarje afton i Salle Ventadour, der rtisterna vid den igenstängda Porte Saint fartin-teatern nu spela. Ämnet för dramen r hemtadt ur verkligketen och en Pariseridning meddelar derom följande: För tolf år edan kom ett ungt gift fruntimmer till Pas, för att få träffa Dumas påre. Hon hade ; enomgått stora olyckor hemma i provinsen ch hon berättade dem för den celebre ro-! ad ANA nd räder ANNAS Ar SA AAA nrsmsUrtr Hae -ArA OS OO