Aftonbladet – 10 juni 1868, sida 2

STOCKHOLM den 10 Juni. Den sensation, som i Amerika väcktes af presidenten Johnsons frikännande, hade ännu ej hunnit lägga sig förrän den allmänna uppmärksamheten drogs till en annan vigtig politisk tilldragelse i den stora republiken vester om Atlanten; Det republikanska partiet, som för närvarande innehar makten i unionen, öppnade nemligen den 20 Maj, således endast fyra dagar efter första omröstningen i senaten, sitt konvent för uppgörande och framläggande af sitt program eller, som det i Amerika heter, sin platform för den stundande valkampanjen, samt för uppställande af sina kandidater till presidentoch vice-presidentposterna. Konventet hölls denna ång i Chicago, hvars största sal, Crosb pera House, var anordnad till mötets lokal. Konventet bestod af 650 ombud från alla unionens stater och territorier och räknade ett stort antal af partiets utmärktaste personligheter. Hvarje stat var representerad af ett dubbelt så stort antal ombud som den skickade representanter till kongressens båda hus. Bland de södra staternas ombud såg man flera negrer. Som ordförande fungerade uvernör Hawley från Connecticut. Sedan en första dagen åtskilliga formfrågor blifvit behandlade och adresser mottagna, bland andra en från den på samma gång i Chicago församlade militära föreningen The Grand Army of the Republic, med tillkännagifvande att den uppställt Grant till sin kandidat, upplästes och antogs den andra dagen den af en komite utarbetade platformen. Den var af följande lydelse: Det national-republikanska partiet i Förenta Staterna, församladt till nationalkonventet i staden Chicago den 20 Maj 1868, afger härmed följande principförklaring: 1. Vi lyckönska landet till. den af kongressen följda rekonstruktionspolitikens vissa framgång, en framgång som gifvit sig tillkänna deruti, att den största delen af de stater som nyss befunno sig i öppet uppror antagit konstitutioner som tillförsäkra alla medborgare jemnlikhet i civila och politiska rättigheter. Det är styrelsens pligt att upprätthälla dessa institutioner och hindra dessa staters befolkning att återfalla i.anarki. 2. Alla. möjliga skäl, vare sig att de grundade .sig-på intresset för den allmänna säkerheten, eller. på rättvisan, eller tacksamheten, fordrade att jemnlikhet i valrätt genom-en, kongressakt tillförsäkrades alla de medborgare i södern som förblifvit trogna, och -denna garanti bör fortfarande tillförsäkras dem. Men frågan om rösträtten i alla de stater som förblifvit trogna tillhör folket i dessa stater att bestämma. 3. Vi protestera mot all repudiation, af hvad slag det vara må, såsom ett nationalbrott, och: nationens heder fordrar unionsskuldens betalande med en obrottslig redlighet till alla fordringsegare, vare sig hemma landet eller i.-utlandet, och det icke blott efter bokstafven, utan äfven efter andan af de lagar, i kraft hvaraf den blifvit åsamkad. 4. Det är en pligt mot det inhemska arbetet att utjemna och lindra skatterna med ul den hastighet som låter förena sig med nationalkreditens bevarande. 5. Då nationalskulden blifvit ådragen i indamål att för alla tider upprätthålla unioen, bör den fördelas på en lång amorteingsperiod, och det är kongressens pligt att redsätta räntan derå så ofta det med tro ch redlighet låter förena sig. 6. Den bästa politik vi ha att följa för tt minska tyngden af denna skuld är att rbeta på att öka vår kredit, så att kapialisterna gifva oss lån till en mindre ränta in vi nu betala och fortfarande måste betala, å länge repudiation, fullständig eller partiel, ;ppen eller hemlig, hotar eller misstänkes. 7. Förenta Staternas styrelse bör föras ned iakttagande af den strängaste sparsamwet, och de handlingar af korruption som så esligt uppmuntrats och gynnats af Andrew Johnson påkalla oundgängligt en radikal reorm. 8. Vi beklaga djupt presidenten Lincolns ragiska och förtidiga slut, och vi beklaga Iindrew Johnsons uppstigande till makten, lenne man som betett sig som en förrädare ot det folk som valt honom och den sak an förbundit sig att försvara, som usurperat adiciella och legislativa funktioner, som vägrat erkställa lagarne, som missbrukat sin höga tällning till att uppmana andra embetsmän tt förakta och kränka lagarne, som begagnat en verkställande makt som blifvit honom nförtrodd till att göra medborgarnes vältånd, fred, frihet och lif osäkra, som missrukat benådningsrätten, som kallat natioalrepresentationen inkonstitutionel, som på tt halsstarrigt och korrumperadt sätt med llamedel som stått i hans makt satt sig mot alla försök till rekonstituerande af de tater som nyss befunno sig i upprorstilltånd, som missbrukat rättigheten att bortifva embeten derhän, att han deraf gjort tt maskineri, ämnadt att drifva korruption en stor skala, och som med rätta blifvit att i anklagelsetillstånd för sina förbryteler och förklarad skyldig af 35 senatorers öster. 9. Förenta Staterna böra, äfven med risk tt blottställa sig för fara,sätta sig emot den f England och andra europeiska stater pro. lamerade lära, att en person som en gång. lifvit medborgare i ett land bör förblifva! et för alltid. Förenta Staterna böra be-l. ämpa denna doktrin så som en lemning från : ;odaltiden som strider mot vår nationalära , ch vårt oberoende. De naturaliserade med-: orgarne ha rätt att skyddas i utöfvandetl: f alla sina medborgerliga rättigheter, oak-i idt de ursprungligen varit en annan makts ji