Aftonbladet – 4 juni 1868, sida 3

fhemma utan både olja och vin. Sådantkar reta en qvinna. Min herre är historieforskare? Nej, jag har en giftermålsbyrå, och det -lär derför jag intresserar mig för allt som angår äktenskapliga förhållanden. Spiritismen har varit mig en god hjelp i mina affärer, och det är numera lyckligtvis bekant att de upplysvingar jag lemnar om en person, som vill inträda i äktenskap, äro ofelbara. Jag behöfver blott låta mina medier jag håller flera sådana för egen räkning, sätta sig i korrespondens med andeverlden för att genast inhemta de tillförlitligaste notiser. Det händer ofta, att enkor infinna sig hos mig för att blifva placerade i nytt äktenskap och då gifva sig utseende af de frommaste lamm, de mest himmelsgoda englar. Jag tror aldrig på det yttre skenet, utan då låter jag mina medier infordra upplysningar från enkornas aflidna männer, och det händer ej så sällan att dessa säga raka, motsatsen mot hvad enkorna förklarat. Annu oftare är detta fallet, då jäg begår upplysningar om enklingars sätt att uppföra sig mot de huIstrur, som nu tillhöra andeverlden. Aldrig Jhar någon giftermålskandidat haft orsak att Jängra de förbindelser, som knutits genom min byrå. Detta är sannerligen icke förhållandet med de andra giftermålsbyråerna i Paris, men jag är också den eöda bland mina kolleger som inträngt något djupare i spiritismen. Jag har min byrå vid Rue de ArbreSec, MM. 48, och trä 28 Rjlf Yatligtvis melSkulle Jas, ext Och klockan fem på dagen. ag kanske få le i k och en Prospectus å mna mitt adresskort a Jag kade förbindligast och sade att jag 16r närvarande icke kunde göra något bruk af dem. Under allt detta talade profeten sjelf om ett sarntal han i dessa dagat haft med grefven af MontesChristo och flera andra celebritetör, såsom Göthes Werther, Don Quichotte 0. s. V. Men, vågade jag åter helt blygsamt invända, dessa hafva ju aldrig existerat i verklighetem? De äro ju blott imaginära personligheter ? . Ni tror mig väl icke vara okunnig om den omständigheten? svarade profeten med ett fint smålöje: Men finner ni icke, att det just är spiritisthens triumf, att kunha pläga umgänge med personer, som tillhöra endast skaldernas fantasi? För oss spiritister är det icke det ringaste svårare att samtala med döda, som aldrig lefvat, än med döda, som verkligen existerat på jorden, som en gång varit försedda med kött och ben och varmt blod, såsom vi sjelfva, hvilka ännu Icfva. Det erfordras till det förra blott litet mer fluidum, det är hela affären. År detta fluidym alltid meåfödt? Visst icke! r ni född medium, lyckönskar jag er på det lifligaste, men om ni icke är det, bör ni ej derför misströsta. Man födes kanske till skomakare, men man förärfvar sig vanligtvis egenskaper af medium. löm aldrig detta, mina vänner! tillade profeten i högtidlig ton och vände sig till hela sällskapet, bland hvilket könversationen börs jade blifva mer allmän. Jag begagnar tillfälletx, fortsatte han, för att varna för ett misstag, hvilket, enligt hvad jag redan förnummit, begåtts här i afton af en bland del. närvarande. Denne sade nyss, att spiritisterna ej äro andeskådare. Ursäkta, de kunna : vara det! Vi hafva medier; som se andar, likaväl som de -hvilka höra dem, fastän de skrifvande medierna onekligen äro de förnämsta och af dessa finner jag till mitt synnerliga nöje, att flera äro här tillstädes, då jag deremot saknar seende och hörande medier. Jag skall kunna berätta för er, mina vänner, hvad som hände mig för en tid selan på Stora operan. Man gaf Afrikanskan, i och jag bivistade representationen i sällskap . med ett mycket godt seende och ett hörande nedium. Vid första anblicken syntes salont sen temligen tom, men snart märkte vi attlq le flesta tomma platser voro upptagna afli undar. Jag förmodar att det var friplatser. Andarne: sutto toycketPpprbörkstiuma, men i lå och då sväfvade de omkring bland spekatörerna och lyssnade till konversationen !f nder mellanakterna. De tycktes isynnerhet afva sitt nöje att höra på herrar kritici, ch det föreföll mig, såsom blef kritiken ejs ällan något intrasslad genom andarnes näraro. Det var ganska kuriöst att se på allt etta. Men på sjelfva scenen funnos också ndar, som roade sig att härma artisterna, nder det andra, sannolikt mer musikaliska ndar, tycktes vilja hjelpa sångarne, En af lem höll sig hela tiden bredvid Marie Sass, nen hans afsigter föreföllo oss misstänkta. Jå kallade vi honom till oss och frågade hoiom om den saken. Han blef ond och gaf ss en tillrättavisning, förklarande att han ade de hederligaste afsigter och vakade öfer den talangfulla artisten, hvarefter han emnade oss för att fortsätta sin mission hos angerskan. Då kallade vi på Meyerbeers nde, och han kom strax, ehuru han sade ig vara upptagen med en ny komposition. 71 frågade honom hvad han tyckte om opeans framställning på scenen. Den går illa, varade Meyerbeer med en suck, som blåste tt par herrar i nackgropen, så att de helt örvånade vände sig om och sågo på oss. Artisterna sjunga visst oklanderligt, men en ITE FP FE SF CTR Re m—-—-— -le hafva ingen inspiration., Vi frågade om h jan icke kunde hjelpa dem. Pah, svårades naöstrons ande; hvad skulle det tjena till? jag får ju icke något honorar mer. Och så kall jag säga er, att min opera är ganska Jen, fastän det behöfver ni icke tala om för Illa menniskor. Derefter försvann han för tt begifva sig till Berlin, der han lärer bo ör närvarande. 1 TORBTER VISE SONEN SBESSSTE SETT aa te tt APR Ar A en MAsr HH re RN 0 KET öd setet rå Sa RED AN ST