Aftonbladet – 30 maj 1868, sida 3

väsentligaste: lagarne för produktionen och bytet, att den ej egde nog förtroende till den enskilda företagsamhetens och vnstbegärets förmåga att skapa allmän ordning på samma gång som allmänt välstånd, och såunda omgaf dem med hämmande skrankor, under det den lockade en ej ringa del! af det nationella arbetet in på en bana, der det endast medelst det allmännas och de enskildas uppoffringar kunde fortgå; att den, med ett ord, ej ville inom den allmänna hushållningens område gifva tillräcklig plats åt den främsta vilkor. Man får dock ej sö Frihetstidens ekonomiska arbete varit fåfängt e!ler att dess enda vinst varit de lärdomar, som af dess många förvillelser kunna hemtas, och efterverlden bör örglömma, att ar detta arbete föddes t gter om lagarne för samhällets ekonomiska förkofran, hvilka numera ej endast inom vetenskapen vunnit ett obestridt erkännande, utan äfven genom den nyare tidens reformarbete blifvit i ej ringa mån tillämpade, såsom den nationella husbållningens lagligen berättigade grundval. Såsom författaren i företalet upplyser, kommer möjligen snart denna del af Anteckninarne att efterföljas af ännu en, hvari förf. mnar behandla Frihetstidens myntoch finansväsende. Lifvet och sederna under romerska kejsardömet. Af Gaston Boissier. Öfversältning aj C. J. Backman. Stockholm, P. B. Ekland 1868. Ampere gaf oss strax före sin död en intressant skildring af Rom under Augustus och hans närmaste efterträdare. Han uppehåller sig dock mera vid monumenterna och de politiska tilldragelserna. Hvad deremot sederna, det husliga Hifvet, såväl i provinsen som i hufvudstaden, beträlfar, ha vii Gaston Boissiers arbeten, af hvilka två redan förut ro öfversatta på svenska, erhållit lika fint som troget tecknade skildringar. Det arbete af den spirituelle författaren vi nu anmäla tår ej heller i något af dessa afseenden efter ör de förra. Vi föras midt in i hvardagslifvet i en italiensk småstad för mer än aderton sekler sedan, såsom lemningarne i Pompeji lärt oss känna det, eller invigas vi i mysterierna af det romerska angifvarsystemet, denna utväxt på det offentliga lifvet som erhöll en så bedröflig namnkunnighet. En kulturbild af stort intr är den skizz förf., i ett kapitel om Ovidius ilandsflykt, lemnat af det sedliga lifvet i den stora verldsstaden på Augusti tid. Boken utgör tillika; med de förut utkomna teckningarne från Romerska republikens sista dagar och från 7 början af det Romerska kejsardöm et den bästa och mest lofvande handbok i de romerska antiqviteterna för denna tid, och torde som sådan särdeles egna sig till läsning vid studiet af de klassiska auktorerna. Marlitt, E., Tant Corduwas hemlighet. Stockholm, Ålb. Bonnier, 1268. Scholl, Å., Nyaste Pariser-mysterier. Förra bandet. Stockholm, Oscar L. Lamm, 1868. Båda nya romaner; eljest icke mycket lika, ist vi här omnämna dem på en gång. Handlingen i den första försiggår uti ett af dessa gamla, förmögna hus, som kunna skryta med generationers obefläckade anseende. Gent emot S en sådan makt har den ens ilde, med sina lott personliga tillgångar, en svår kamp; han segrar likväl ovilkorligt, så länge andens upphöjdhet öfver det häfdvunna räcker. Felicitas, en liten öfvergifven flicka i ett hus, der missförhållanden vilja qväfva henne, höjer sig genom sin rika natur öfver sina fiende; den farligaste bland dem är en ensidigt relii sin stela bokstafstro säker och egenrättfärdig qvinna, frun i huset. Boken berör här ett djupt liggande tema; om den ej med någon högre psykologisk genialitet utvecklar det, får den li af detsamma ett värde amför vanliga dussinromaner. Intressant r skildringen af den ene sonen, som i lifvets kola frigöres från sin stela schematism. På några osannolikheter när, går berättelsen enkelt och naturligt framåt. — Öfversättningen r mera vårdad än den i romanväg plägar vara — hvilket likväl icke vill säga mycket. På något psykologiskt värde kan deremot icke hr Scholls bok göra ansptåk. För dem som läs endast för att döda tiden, utan att eftersträfva någon behållning, om icke möjligen en liten motion åt nerverna, passar boken förträffligt. Dessa Pariser-mysterier utgöra ett praktstycke i sin genre, med hem: , underjordiska gångar, omätliga skatter, gift, dolkar, bortröfvade barn och mera sådant. En nyhet har hr Scholl infört i romanittoraturen, så framt han icke fått iden från registren, med hvilka Den Asiatiska Banise och andra våra farmödrars mostrars tanters tjocka romaner voro utrustade. Han har nemligen i slutet af första delen gifvit en kapitulation af det föregående, sannolikt af ilvillig misskund med sina läsares förmåga lj jade händelsernas gång. tilen är den af följetonister först antagna, ctaderade, andtäppta, som är så fördelaktig för författare, som få betaldt pr rad. T sitt slag är boken icke utan en viss taang; men som sjelfva litteraturslaget är så ligt, blir det hela derigenom så mycket Värre. gi llelms, H., Grönland och Grönländarne. Öfversättning. Stockholm, P. G. Berg, 1868. Australien, skildradt of en missionär. Öfver sällning Ah G. Swederus. — Stockholm, P. G. Berg, 1867. Resa i Algeriet. Venersborg 1868. Bixon, W. H., Vår tids Amerika. Öfversättning aj Thora Hammarsköld. 1, 2. Stockholm, S. Flodin, 1868. De ganska talrika populära etnografiska arbeten och resebeskrifningar, som utkommit på hr P. G. Bergs förlag, ) afsei allmänhet äl icke att motsvara strängare anspråk ; men egna sig i dess stor del ) förträffligt till lektyr, särdeles för ungdom. Tila vore det verkligen, om de nu 4) Bland dessa enteckna vi t. ex. följande: Livinastone, D. o. Ch., Nya Missionsresor i Södra Afrika. MöVhauren, Resor i Norra Amerikas klippberg. Gerstäcker, Sjöröfrarne på Mississippifloden. — Dessa tre anmälda i Aftonbl. förra året). ker, Resa kring verlden, 6 dela stäcker, Regulatorerna i Arkansas. Grube, Skildringar ur naturen och menniskolifvet, 4 delar. Grube, Skildringar ur folkens sedliga och religiösa lif — (båda arbetena af Grube välkända och rekommenderade af pedagoger). Våmbery, Resa i Central-Asien (ett vigtigt arfor, Nordisk resa (den spirituelle författaren är allmänt bekant). Armin, Mexiko. Passarae, Resa i Sverge (nyligen anmäld i AfFLN individuella friheten, hvilken är framgångens . i