Aftonbladet – 18 maj 1868, sida 3

liga äktenskapets tillåtande mellan medfem af svenska kyrkan och dissenter hade tal länge varit tveksam, inen hade dock slutligen kommit till den öfvertygelsen att civiläktenskapet förr eller sehate måste antagas Grefve C.G. Mörner trodde icke att tankarne kunde vara mycket delade om att icke utskottets förslag torde förkastas sådant det nu blifvit framldgåt, oci då tiden icke räckte till för att man skull kunsa komma öfverens om nödiga förändringar, så fanns ingen annan utväg än att afslå utskottets förslag. Hr Hazelius fann utskottets förslag bättre än den gamla författningen, ty det stödde sig på en förståndig religionsfrihet och på R. F, 16 . Tal. hade dock åtskilliga anmärkningar att göra och skulle velat föreslå några förändringar, men ansåg i likhet med den föregående tal., att det vore omöjligt på sista dagen sammanjemka alla stridiga åsigter, hvarför han också, fastän med ledsnad, nödgades yrka på afslag. Hr Faxe sade sig vilja biträda utskottets förslag, eller åtminstone rösta för en återremiss. Grefve Erik Sparre yttrade att det onekligen varit utskottets skyldiget att komma förr med sitt utlåtande i frågan; men det hade varit en omöjlighet... Hade man icke några svårare anmärkningar att göra mot förslaget än dem man hittills gjort, så kunde man gerna antaga detsamma. Hvad det borgerliga äktenskapet beträffar, ansåg tal. att det icke kan undvaras, byarken mellan dissenters eller mellan medlem af svenska kyrkan och annan trosbekännare. Tidsandan begär fördragsamhet och i utskottets förslag är den icke större än rättvisan fordrar. De ifrågavarande reformerna äro påkallade af den allmänna meningen. Tal. yrkade bifall till utskottets förslag. Samma åsigter uttalades af frih. A. C. Raab och hr Bergatedt som, båda yrkade på bifall. Den sistnämnde sade sin öfvertygelse vara, att ju längre statsmakten går i förtroende till dissenters ju mindre spänstighet skall man finna i oppositionen mot statskyrkan. Slutligen yrkades afslag af grefve J. O. Mörner och hr Nordström, den senare med det tillägg, att det vore en onödig courtoisie att återremittera utskottets förslag: