Aftonbladet – 12 maj 1868, sida 3

Hvad den beväpnade freden kostar. Den franska tidningen IUnivers beräkna att samtliga de europeiska staternas trupp: massa vid ingången af innevarande år upp: gick till 7,500,000 man. Bladet antager medeltal 1000 francs underhållskostnader fö hvarje soldat. Vi få sålunda en årlig utgif af 5,250,000,000 rdr. Måhända att det franska bladet något öfverdrifver, vi tro dock e satt det sanningsenliga förhållandet skall vi: mycket skiljaktiga siffror. Enligt statistikern Block (af år 1863) uppnådde då redan de europeiska armeerna, ställda på krigsfot. den höga summan af 5,556,400 man. Huru sedan dess rustats känner den tidningsläsande allmänheten och hvilka ofantliga anslag som äskats samt statslån upptagits är också bekant. Så var t. ex. Preussens skuld före det sista stora kriget 728 millioner sv. rdr., men steg genom kriget till 1159 millioner. Några månaders blodsarbete bidrog således att öka det preussiska folkets skuld med 431 millioner. Om ock i denna summa ingå poster af icke krigisk karakter, så står det statistiska tillväxtfaktum i alla fall qvar. Äfven Frankrikes skuld har sedan dess stiit. När man vidare betänker att Europa har ungefär 150 millioner invånare af mankön och från denna summa bortdrager de af Univers beräknade 7,500,000 soldater så får man för det första se att sålunda bokstaflisen öfver en tjugondedel af den manliga beolkningen i var verldsdel tillbringar sitt lif itan produktivt arbete. Härtill kommer ännu utt återstoden till en väsentlig del består af varn. Hvilken ofantlig kraft således genom le stående armeerna undandrages det menskiga arbetet inses lätt. För det andra finner pan att då denna 1e:del kostar i rundt tal 250 millioner årligen, så belöper sig på hvarje cke miitärisk person, äfven barn, qvinnor och ubbar, ett årligt bidrag till dessa armters unerhåll af icke mindre än cirka 37 rdr svenskt. Jetta är siffror som tala. Och att underållsmedlen till största delen gå förlorade eler fördelas högst ojemnt är också ett faktum, y det är i senare tider isynnerhet den ofantgt kostsamma materielen som belastat mitärbudgeterna med de drygaste summor. Såinda använda pengar kunna i sanning kalws bortkastade, ty det torde vara löjhgt att t refflade kanoner och chassepötgevär vilja indicera titeln af lefvande kapital. Intressant r att se de resultat som nedanstående jemrande tabell ger vid handen. På grund af olbs uppgifter ha vi sammanställt följande ikta och procentberäkningar.