Aftonbladet – 9 maj 1868, sida 2

Hade man från början skjutit Daa åsido för en eller annan okänd storhet, så hade väl detta måst karakteriseras såsom borneradt; men det hade dock antydt en öfvertygelse. den att den ena dagen gifva sin röst at L. K. Daa och nästa morgon åt en sådan man som Valstad, hvars polisiska visdom är så träffande illustrerad af hans bekanta yttrande, att hans arbete för juryns införande under hans tidigare storthingsverksamhet hade härrört derifrån, att han icke kände så noga till den — det är något, åt hvilket man endast kan runka på hufvudet och citera det gamla stat pro ratione voluntas.