Aftonbladet – 28 april 1868, sida 2

Article Image
ställning, som en af de förnämsta orsakerna till våra fruktlösa och vanmäktiga revolutioner måste sökas. Genom att reformera civillagen, genom att behandla qvinnan såsom mannens jemnlike, genom att bevilja samma rättigheter åt dem, som ha samma skyldigheter, skall man i ett drag lyckas rena sederna, grundlägga frihet samt åter höja Frankrike. EIA Det under närvarande förhållanden föga langenäma bestyret, att reglera riksgäldskon torets ställning för detta och nästkommande år, förestår nu riksdagen. Det är våra läsare redan bekant, att statsutskottets finansbetänkande beräknar kontorets utgifter komma att öfverstiga inkomsterna under detta år med inemot 14 millioner, och under nästa år med något öfver 6 millioner, eller för båda åren med tillsammans något öfver 20 millioner rdr. Vid denna beräkning har utskottet förutsatt, att riksdagen skulle inskränka 1869 års anslag för fortsättning af arbetena å nordvestra stambanan till 2,250,000 rdr. Oeh föreslår statsutskottet att de för åstadkommande af jemnvigt mellan utgifter och inkomster erforderliga 20 millionerna må anskaffas på sådant sätt, att fullmäktige i riks gäldskontoret bemyndigas att upplåna högs 18 millioner rdr, samt att återstoden, något öfver 2 millioner, fylles antingen genom fortfarande af vapenskatten, eller annan ökad beskattning, hvarvid utskottet dock erinrar, att åtskilliga på riksgäldskontoret anvisade anslagssummor, efter all sannolikhet, icke torde komma att utgå. Grunden hvarför utskottet föreslagit lånesumman till 18 millioner rdr, är den, att detta belopp motsvarar hvad riksgäldskontoret redan utgifvit samt hvad som blifvit på kontoret ytterligare anvisadt och föreslaget att anvisas, utöfver de särskilda tillgångar, som för bestridande af utgifterna till jernvägsanläggningarne blitvit anvisade, upplånade eller eljest riksgäldskontoret tillgodokommit. Lånet skulle således i sjelfva verket blifva ett jernvägslån, och man skulle undvika att egentligen låna för de löpande statsbehofvens fyllande. Statsutskottet har för öfrigt denna gång icke, såsom vid förra riksdagen, föreslagit upptagandet af ett inhemskt lån på kort återbetalningstid, utan synes man tvärtom utgå från antagandet att länet skall blifva fonderadt och att det måste sökas i utlandet. Man torde erinra sig att redan vid förra riksdagen röster höjdes, som påpekade, att den statsbrist, om hvilken man då talade, i sjelfva verket icke förefanns, om man tög i betraktande, att riksgäldskohtoret utbetalt betydliga summor till jernvägsbyggnaderna, utöfver hvad som blifvit för ändamålet upplånadt, och det föreslogs att statsfinanserna skulle på det sätt regleras, att man upptog ett jernvägslån till det belopp, hvartill nyssnämnda beräkning kunde föranleda, Yrkandena härom vunno likväl då icke något afseende. Den ledande tanken hos statsutskottet och riksdagens majoritet var, att intet utländskt lån borde upptagas, utan att man skulle hjelpa sig fram med en tillfällig inz hemsk uppplåning och för resten spara. och hoppas på bättre tider, . Det då följda systemet har onekligen medfört en fördel, den nemligen att ch Pals ihs trädt i den utländska upplåningen, och vi vilja hoppas att den må visa sig ha varit för vår kredit i utlandet gynnsam, likasom det är otvifvelaktigt att den underlättat de ganska betydliga försäljningar af hypoteksbankens obligationer, som innevarande år egt rum. Men emellertid har erfarenheten visat; att den vidtagna åtgärden endast var en halfnigsyt. Statsutskottet har i år funnit sig böra föreslå den utväg, som förlidet år försmåddes, och man lärer nu icke kunna undgå att begagna sig af densamma. . Detta nödtvång förenklar onekligen frågan i högst betydlig mån, och meningarne synas nu knappast kunna blifva delade i afseende å någöntiög annat än beloppet af den summa hvars upplånande man bör besluta. . Statsutskottet har föreslagit 18 millioner rdr, några reservanter inom utskottet, nemligen grefvarne Posse och at Ugglas samt frih. Beck-Friis deremot 24 millioner. Bestämmandet af denna siffra beror dels af sättet huru man beräknar de af riksgäldskontoret bestridda, icke genom lån eller särskilda anvisningar betäckta utgifter för jernvägarne, dels af beloppet af det anslag till jernvägsbyggnaderna, som nu beviljas, dels slutligen deraf, om man anser sig böra vid beräkningen inskränka sig till nätt och jemnt den summa, sötii anslås för Jernvägsarbetena under år 1869. Grefve Posse har kommit till den af honom föreslagna siffran af 24 millioner på det sätt, att han tagit med i beräkningen äfven de ännu icke guldna lån, med hvilka staten understödt enskilda jernvägsanläggningar. Vi vilja icke bestrida att äfven detta, ehuru väl långt drifvet, kan hafva något skäl för sig, om man vill nu en gång för alla, betrakta jernvägsföretagen — bade de af staten sjelf utförda och de af henne understödda — såsom afskilda från statsförvaltningen och statsbudgeten i öfrigt. Ett lån stödt på denna beräkning skulle i alla fall kunna bibehålla karakteren af jernvägslån, hvilket deremot alldeles icke blir händelsen, om man med de båda andra reåervanterna helt enkelt höjer lånesumman för att konvertera det tillfälliga 6-millions-lånet. Men till hvilken summa man än må bestämma det belopp, som kan och bör uppånas på grund af riksgäldskontorets äldre förskotter till jernvägsföretag, äterstär dock det inflytande på lånesumman i sin helhet, som blifvande jernvägsanslag komma att utöfva, och lånefrågan samman hänger således mycket intimt med den på riksdagens bord nu äfvenledes hvilande jernvägsfrågan. Alla — så när som på några enskilda motionärer — synas vara ense derom att staten för närvarande icke bör inlåta sig på några andra jernvägsföretag än fullföljande af arbetena å den under byggnad : varande nordvestra stambanan. Jernvägsbyggnadsstyrelsen har uppgjort alternativa förslag för denna linies färdigbyggande antingen 1870 eller 1871. För att den skulle kunna lämpligen fullbordas förstnämnde år, fordrades dock att för nu innevarande år anvisades en eller en och half million utöfver redan beviljadt anslag. Regeringen har bestämt sig för det alternaSDR NNE (UNNA TYTNA NEN ARNES TA ASG

28 april 1868, sida 2

Thumbnail