Aftonbladet – 15 april 1868, sida 3

sten för kommunen ökas dock icke dermed, enä afsättningen blir minst så-mycket mindre, sor den ökade vinsten, men superiet stäfjas. Hurt vida det kan vara så rätt, att den fattige ska betala för sin bränvinsn utnins till staten i skatt... 70 öri till kommunen i skatt 40 ör sammans rår 10 ör pr kanna 50 proc. bränvin förutom minst 50 öre vinst åt de upprättade bolagen, lemna vi derhät Lika rättvist om ej tvisare vore det väl då, at beskatta den rikes vin proportionsvis med lik hög tull, men sådant sker dock ej. Den fattig skall draga största lasset och blifva ändå fattigarc hvarigenom just de följder kanske inträffat, sor daren så färgrikt ådagalägger. Vi protester dock mot hans äsigt om br nvinskonsumtioner ehvad det rörer landtbofolkningen, hvilken tvärt m för sin måtta. Äfven v tro att Stockholms befolkning, som använda brän vin, skulle höjas i moraliskt hänseende, genom e minskad konsumtion, hvilken otvifvelaktigt ka åvägabringas medelst ett stort bolag, som had al: utskänkning. Att ett bolag kan förvärfva si all utskänkning torde dock höra till de fromm skningarne i många år, och om ett bolag eta srades med endast en del af utskänkningsrät tigheterna, så blefve följden, att de andra utskän karne sålde så billigt att bolaget lemnade fög vinst, och den vinst af en million rdr, som insän daren förespår, kan aldrig crnås, hvilket vi vilj: Stockholm har nu ungefär utskänknings ställen för bränvin. Detta antal borde reducera: till högst 200, om bolagets ändamål att mi bränvinssupandet skulle i någon k ras. Skedde detta, behöfdes en vin ställe af 7000 rdr utom hyra, betjening och kost nader, för att nettovinsten skulle bli 1 millior rdr utöfver hvad som nu erhålles. Vi betvifia så des att den förespeglade enorma vinsten någon sin kan erhållas, men äfven om icke stadskassan erhöll högre inkomst än den nuvarande, vore det en fördel med ett sådant bolag, om superiet kunde minskas genom dess upprättande. Man beräknar Stockholms närvarande bränvinskonsumtion till 1,200.000 kannor årligen. Skulle polaget förtjena 1 million rdr utöfver den nu till stadskassan ingående afgiften och utöfver hyror, betjening och kostnader, så behöfdes en brutto vinst på hvarje kanna af omkring 1 rdr 75 öre, och om man antager, att bränvinet kostade bolaset 1 rdr 95 öre, så finge arbetarne betala en kanna bränvin med omkring 3 rdr 70 öre, hvilket synes oss allt för obilligt, såvida icke bolaget ifven får uteslutande taga hand om all handel ned utländska dryckesvaror, som nu få Säljs utaf vinhandlarve till de rika, utan någop ökad skatt. De rika vilja naturligtvis köpa allt der de få bilDe fattige borde väl föruunas samma b änvinsförsäljning: sbolag för hela Stockholm, är således till töljd ade rättigheter som finras, rära nog omöjligt åst adkammn , och utan att ell bri ant bolag, kan hvarken konsuwtationen minskas celler stadskasi erhålla h , hvadan ändamålet vore örfeladt. Vi Betvidla ligen att några stora viuter nu erhållas på bränvinsutskänkningen i Stockwolm, ty destillatorerna sälja vanligen renadt 46 oc. bränvin till gällande börspris pr 50 proc., wvadan deras vinst inskränker sig till dessa 4 ;roc. Utskänkarnes vinst torde med den nuvaande ringa åtgången blifva mindre än noll då de ått betala siva skatter, hyror och andra kostnaler, hvadan ett bolag nu som endast innehade en lel på utskänkningen otvifvelaktigt skulle lemna taden vida mindre netto inkorast, än som för närrarande erhålles på änvinsutskänkningen. För tt rbevisa huru ringa vinst utskänkarne hafva ilja vi blott nämna, att en sup om 2, tum sälpå krogarne till 6 öre som gör 2 rdr 40 öre ir kanna. B inspriset är nu 195 öre och a känkningsafgiften 40 öre, tillsammans å krögarnes vinst blir 15 öre pr kanna, hyillca annolikt åtgå i hyra och kostnader. Kan stadens tyrelse ju förr dess hellre arrangera så, att den än disponera all utskänkningsoch minuteringsätt med bränvin, så bör ett stort bolag nunens räkning et, och först då kan ett sådant stort bolag, gr iom minskande af utskänkningsställenas antal samt enom ett högt pris å bränvinet, minska bränvinskonsumtionen i Stockholm, hvilket är ett efterträfvansvärdt mål äfven om kommunen, såsom roligt är, får genom en betydligt minskad konumtion, vida mindre inkomst derå, än den nu ar, och skulle vi, och sannolikt de flesta, gerna öra allt för att få ett bolag upprättadt till bräninskonsumtionens minskande i Stockholm, som ock bör sättas i första rummet och framför ökad inst åt stadskassan, om insändarens vackra tal kall hafva någon betydelse. IL. 0.58.