Aftonbladet – 15 april 1868, sida 3

organisationen uppbäres och omhuldas af det allmänna nationalmedvetandet. Vi hafva att till nästa riksdag, säges det, vänta förändringar uti vårt nuvarande landtförsvar. Men hurudana dessa än må blifva, kunna de likväl aldrig göra en frivillig nationalbeväpning umbärlig. Ty det är denna som skall ingjuta lif uti den af lagen anbefallda organisationen så att den ej förstenas i döda former. Man får ej förbise, att för vårt sjelfbestånd är nödvändigt ett verkligt nationalförsvar, uti hvilket de så kallade stående stridskrafterna visserligen böra utgöra kärnan, men ej kunna ersätta den öfriga delen. Och det är derföre de, som arbetat för vårt frivilliga skarpskytteväsende, långt ifrån att anse sig hafva spelat ut sin roll, böra med förnyade krafter sträfva för nationalbeväpningens allmänna utbredande i landet. Sättet att åstadkomma en allmän beväpning, medger ej tiden att här före: Jag inskränker mig derföre att uttala ordet förening, såsom tillräckligen antydande den väg, på hvilken målet skall ernås. En uppmaning, att för den här afhandlade angelägenheten bilda en för hela landet gemensam förening, kan ej undgå att finna gensvar i hvarje fosterländskt sinne.