Aftonbladet – 4 april 1868, sida 2

I längden voro dock dessa muntliga föredrag icke tillräckliga, och emot amtmannens vilja, som tyckte att allt hvad ett fruntimmer borde läsa var sin psalmbok och sin bibel, krigsunderrättelser och på sin höjd tidningen, tillförde Werner sitt hjertas drottning en uppsjö af böcker utån synnerligt urval, just som de föllo honom i händerna. Och då han reste till universitetet och blott kom hem mellan terminerna, släpade han med sig hela packor af den förbjudna varan in i det amlia slottet. Detta var för en glödande fantasi den farligaste näring. Else läste nu med en förtjusning utan like: Jung Stillings Vandringsär, Arnims Grefvinnan Dolores, Wielands I Oberon: och den ; Ung -Köuques. Sigur. jen röra, och — Gossens trollhorn låg om nätterna under hennes hufvudkudde. Men hennes älsklingslektyr var och förblef dock Arnims Den sköna Isabella af Egypten, kejsar Carls första ungdomskärlek. Historien om den unga, ziguenerskan förklarade hon för idealet för alla historier. Nu fattas blott Kejsar Carl, brukade hon säga, till hälften skämtsamt, till hälften sorgligt; men honom kandu vil tyvärr icke skaffa mig. Schillerska dramerna, dem den blifvande tudenten sedermera med mycken patos föreäste i kapellet, framkallade visserligen också en liflig fäncsckning, men Den sköna Isabella behöll i alla fall priset. Om Jean Paul ille Else ingenting veta. Jag hufvudk bara jag tänker på honom, arade : hon. Dercmot läste hon all sorts lättare lektyr med st örtjusning, och satt till hälften dold i en fläderbuske öch njöt af all denna herrlighet, glömsk af: allt utomkring sig, döf för att man vid middagstimman ropade och sökte henne, Utom sig af ångest, sprang Gertrud öfverallt osikring i träd