Aftonbladet – 4 april 1868, sida 2

duktionsström, som vid försöken begagnades. jc Wilde använde således en magnetisk induktions-f apparat och två elektromagnetiska med tillsam( mans tre roterande ankare. Dessa sattes irörelse la med en ångmaskin af åtta hästkrafter, och den e erhållna rotationshastigheten uppgick till 20001 hvarf i minuten. Den erhållna starka induktions-e strömmen visade följande verkningar: En rund ll jerncylinder af 13 decimaltums längd och två li-I niers tjocklek smälte, då strömmen släpptes deri1 genom. Detsamma blef förhållandet med en kop1 artråd af samma längd och en linies diameter. s Med en ändamålsenligare trådlindning på ankaret l, förmådde strömmen att på en gång smälta en jerntråd af mer än 7 fots längd och en half li-l nies diameter. 21f2 fot af samma tråd försattes t af strömmen i stark rödglödgning. Emellan kol-l1 spetsar åstadkommo dessa induktionsströmmar den i mest bländande ljusutveckling. Då det elektriska : ljuset föll på lågan af n gatulykta, som befann 1 sig på 1500 fots afstånd, så syntes gaslågan kastal: skugga på en närstående vägg. På afståndl: tycktes det elektriska ljuset, då det reflekterades : af en spegel, fullkomligt likna solljuset. Ett foto-: grafiskt Puepareradt papper, som hölls på två fots: afstånd från den elektriska lampan, svärtades på 20 sekunder lika starkt som om det vid middagstiden en klar dag i Mars månad under en minut : utsattes för de direkta solstrålarne. Wheatstone och Siemens hafva sökt realisera samma id som Wilde, ehuru på annat sätt. Deras apparat består af en elektromagnet med dess ankare, hvilken försättes i en stark rotation. De induktionsströmmar, som härvid uppkomma i den ledningstråd, med hvilken ankaret är omgifvet,insläppas i de ledningar, som äro lindade omkring elektromagneten. Häraf ökas magnetismen, hvilket åter i sin ordning förstärker induktionsströmmarne 0. 8. v. Det egendomliga vid denna anordning är således att induktionsströmmen användes för att framkalla magnetism i samma elektromagnet, hvaraf densamma förorsakas. Jag har blott kunnat antyda beskaffenheten af de ifrågavarande apparaterna; utan figurer låta de sig icke fullständigt beskrifvas. Det är på deras utomordentliga förmåga att kunna förr dla mekanisk kraft eller mekaniskt arbete i ek ricitet, som jag velat fästa uppmärksamheten. D.. angifna metoden att åstadkomma denna förvandling skall utan allt tvifvel i framtiden blifva af den största vigt, ej blott för vetenskapen utan äfven för industrien. Våra många vattenfall innehålla en nästan outtömlig källa för mekanisk kraft. Då de omnämnda apparaterna framdeles hunnit blifva fullkomnade, skall man kunna förvandla en del af denna naturkraft i elektriska strömmar. Med dessa strömmar kan man frambringa ljus och värme, verkställa kemiska sönderdelningar och sätta maskiner i verksamhet, och detta icke endast på det ställe, hvarest naturkraften finnes, utan på långt derifrån belägna orter. Den hufvudsakliga betydelsen af den ifrågavarande upptäckten ligger till en del deri, att naturkraften med tillhjelp af den strömmande elektriciteten kan förflyttas till den ort, der man behöfver densamma. Icke kan man numera kalla det påståendet för en lös fantasi, att Göteborg t. ex. i en framtid kommer att upplysas af Trollhättan och Newyork af Niagara. För att: fullt kunna tillgodogöra den ifrågavarande upptäckten skall man säkerligen ännu hafva många l: svårigheter att öfvervinna. Men vägen, som leder till det eftersträfvade målet, synes vara funnen, : och med de medel, öfver hvilka vår tids naturvetenskap förfogar, bör man kunna hoppas, att del: praktiska svårigheterna kunna besegras. ; Europa har, i jemförelse med Asien och Ame-l. sika under samma breddgrader, ett mildt klimat. Bland många samverkande orsaker härtill har man särskildt framhållit den omständigheten, att söder om Europa ligger det stora fastlandet Afrika, och att en betydlig del af detta land består af en sand-: öken. Då solens strålar stå lodrätt öfver detta: sandfält, upphettas luften i betydlig grad och vida högre, än om den torra sandytan vore betäckt med vatten; den heta luften uppstiger hastigt i höjden, utbreder sig derefter öfver de underliggande luft-: massorna och nedkommer slutligen åter till jord-: ytan. Man har temligen allmänt antagit, att de sydliga vindar, som italienarne kalla scirocco och . schweitzarne förn leda sitt ursprung från den afrikanska öknen. Då den varma föhnvinden träffar . de schweitziska alperna, smälta glaciermassorna, och deras nedre gräns flyttas högre upp mot al-l: pernas toppar. Men Europas klimat har ej altid varit sådant som det nu är. Geologien lärer oss, l:; att det gafs en tid, då en stor del af Europas nuvarande fastland var betäckt af glacierer. Det ärli tydligt, att luftens temperatur på denna tid måste : hafva varit betydligt lägre än nu. Samma veten-1, skap har äfven visat, att den afrikanska öknen enl; gång utgjort bottnen i ett vidsträckt haf. Såsom en hufvudsaklig eller åtminstone i hög grad bi-l; dragande orsak till den låga temperaturen i E ropa under glacialtiden har man antagit, att samtidigt dermed Afrikas sandöken var haf, och attl derföre de sydliga vindar, som nu uppvärma vår verldsdel, då förtiden icke funnos til, eller endast : förmådde åstadkomma en obetydlig verkan. Motl denna åsigt, rörande sciroccons och föhnvindens rätta hemland, uppträdde för flera år sedan Dove i Berlin, anförande tänkvärda skäl för det påståendet, att dessa båda vindar i allmänhet icke kom-: ma från Afrika, utan härstamma från den heta zonen i Atlantiska oceanen. En fullständigare bevisning för riktigheten af denna sats har Dove först nu kunnat lemna, sedan resultaten af de meteorologiska observationer, som år 1864 i störrel utsträckning började anställas i Schweiz, kommit till hans förfogande. Till följd af jordens rotation omkring dess axel måste den luftmassa, som nppstiger från Afrikas upphettade sandöken, icke rhålla en nordlig ptan nordostlig riktning. Den mmer dörföre hufvudsakligast att träffa mindre Asien, Arabien och Persien med flera länder. De häftiga sydliga och sydvestliga stormar, som understundom hemsöka nyssnämnda länder, bära, genom sin torrhet och de sandmassor de medföra, vittne om sitt afrikanska ursprung. I Maj månad 1857 inträffade i Bagdad en sydveststorm, som genom ofantliga massor af damm och fin sand så fördunklade solen, att det blef mörkt såsom . om natten. Att man här icke hade att göra med ett vanligt skydrag, utan med en sydveststorm af. stor utsträckning, bevisas deraf, att liknande iakt-; tagelser gjordes på långt derifrån belägna trakter. I sydöstra Ryssland inträffa understundom syd-: veststormar, som förtorka allt hvad som kommer i deras väg. Sädesfält, som ingifva odlaren del bästa förhoppningar, kunna på en enda dag fö! svinna och torka bort. Den obetydliga nederböj den i trakten omkring Kaspiska hafvet tyder ä ven derpå, att torra vindar äro rådande i dessa nejder. Det är således dessa länder, som företrä-: desvis hemsökas af de afrikanska vindarne. Sciroccon och föhnvinden deremot äro visserligen ) varma, men äfven i allmänhet fuktiga. Att de på! många orter visa sig fattiga på vattenånga är, så-; som de schweiziska observationerna ådagalägga,i ett lokalt fenomen. En fuktig vind blir torr, så snart den hunnit afbörda sig sin vattenhalt, och ; dertill lemnar det bergiga Schweiz de yppersta , tillfällen. En varm och fuktig luftmassa, som j; uppstiger mot en bergkams ena sida, utvidgas vid l. uppstigandet, afkyles och aflemnar sitt vattenförråd. Vid nedstigandet på bergets andra sida sam4 mantryckes luftmassan och uppvärmes dervid när ( q i ; stan till samma grad som förut; men den är nu torrare. De schweiziska observationerna berättiga : icke till det antagandet, att Afrika är föhnvindens vagga; detta må endast undantagsvis vara förhållandet, Denna vinds utbredning och betydliga vattenhalt häntyda på, att Atlantiska oceanen är dess rätta hem. Ehuru således Afrikas inflytande 1: på Europas klimat icke torde vara obetydligt, kan : man dock, såsom Dove visat, icke anse det vara ) af den stora betydelse, som man hitintills antagit. . Inom Sverge hafva i fysik följande -vetenskap-, liga arbeten blifvit utförda, och deras resultater ; upptagna till tryckning i k. akademiens skrifter: . Beskrifning på en apparat för registrering afl. observationer på luftens temperatur, fuktighets-. grad och pression; af akademidocenten dr Theo-; rell. j Förslag till ett instrument att bestämma lägsta barometerståndet och tiden derför; af densamme. l Om den galvaniska strömmens förmåga att för-; ändra fasta kroppars volym, oberoende af det ut-! vecklade värmet; N ke Undersökning om den galvaniska ljusbåes. Om den minsta elektromotorisk kt med hvilken en Voltas ljusbåge JG frambrivsne. oh Öm den nya elektrumotoriska kraften i den galvaniska ljusbågen. SR Akademicas Mineralogiske intendent professor Nozaenskiöld: För det närvarande äro 7 till 800 särskilda stenarter närmare undersökta och kända. Af dessa hafva hittills knappast en fjerdedel erhållit någon användning i det allmänna lifvet, och en stor del af de ämnen, som utgöra föremål för mineralogens forskningar, kunna derföre tillsvidare endast göra anspråk på en rent vetenskaplig betydelse. Men man behöfver blott kasta en flygtig återblick på ind str h metallurgiens utveckling, för att