Aftonbladet – 2 april 1868, sida 3

Andra kammaren. Med anledning af andra kammarens återremis af statsutskottets memorial n:r 15, angående be stridande af kostnaderna för allmänt kyrkomöte hade samma utskott nu, i mem. n:r 47, uppmana andra kammaren att i ämnet fatta beslut. Hr (q 4. Larsson uppmanade kammaren att fatta et beslut, som bestämde, att arvodet för kyrkomöte valda ledamöter icke skulle kunna öfverskrida 30 rdr. Hr Sv. Hansson formulerade ett förslag a det hufvudsakliga innehåll, att arvodet blir 10rd om dagen, dock icke mer än 300 rdr för ett kyrka möte, det må vara samladt huru länge som helst Detta förslag antogs. I öfrigt bifölls utskottet förslag. Om beskattning af hvitbetssockertillverkningen. Hrr Arrhenius och Hedlund hafva vid denn riksdag väckt fråga om särskild beskattning å dei inhemska tillverkningen af hvitbetssocker. Me stöd af dessa herrars motioner har bevillnings utskottet i sitt betänkande n:r 10 föreslagit riks dagen att hos K. M:t anhålla om utredning, hvad mån och på hvad sätt tillverkningen af hvit betssocker bör beskattas, öfvensom att K. M: måtte för nästa riksdag framlägga förslag i äm net. Emot detta utskottets förslag har hr Årr henius reserverat sig och föreslagit riksdagen at anhålla, det K. M:t täcktes taga i öfvervägande hvilka åtgärder, såsom t, ex. vissa års frihet frå särskild skatt eller andra bestämmelser,, för un derlättande af hvitbetssockerfabrikers uppkoms borde vidtagas, äfvensom låta genom sakkunnig ersoner utreda om och på hvad sätt denna fa brikation kan och bör åläggas särskild beskatt ning, samt förslag i ämnet till nästa riksdag fram ställa. Öfver detta förslag uppstod en diskussion, son sysselsatte kammaren under allra största delen a sammanträdet. Då denna tidning förut flera gån er behandlat denna fråga och allmänheten säle: des kan antagag redan ega kännedom om den samma, torde det vara nog, att vi inskränka osg till att nu endast redogöra för talarne å ömse sidor äfvensom de hufvudsakliga skäl, de hvar för sin mening anförde. Emot den föreslagna beskattningen uppträdde hufvudsakligen hrr Ola Jönsson, Tranchell, Siljeström, Ocklind, O. B. Olsson, von Troil, frih. Schultzenheim och Otterström, äfvensom rr Hedengren, Åke Andersson, Per Nilsson från Kristianstads län och Medin, och framställde, såsom yrkande, dels afslag å utskottets förslag, dels ifall till hr Arrhenii reservation. De vigtigacte äl, som å denna sida anfördes, voro, att den förelagna skatten i sjelfva verket vore detsamma som stt förbud mot hvitbetssockertillverkningen, som innu vore en så späd planta, att den skulle afyna, såvida den icke lemnades full frihet att utveckla sig till ett starkt träd. När detta inträfat, kunde man gerna belägga den med en tillverkningsafgift, men icke förr. På detta sätt hade nan förfariv i Frankrike och Tygkland, och först vär tillverkningen i-dessa länder nått en betydlig itveckling, pålades en i början högst obetydlig katt, som sedermera småningom ökades. Följden sf detta förfaringssätt har varit, att hvitbetssockerillverkningen i Frankrike för värvarande utgör ära 600 mill. och I tuliföreningens staer nära 500 mill. 8, I Irland, der fråga uppstått m hvitbetsodling, hade man begagnat ett ulldeles natsatt förfarande, i likhet med. det hos oss förelagna, att beskatta Där ingen nan den ens upptått, och följden har blifvit a ingen hvitbetsdling 2 ps ommle till stånd. mot det påståendet om hvitbetsodlingen kö Run Bära den föresten srutten, vu yra