Aftonbladet – 1 april 1868, sida 2

sig och lösa ständerna från deras fordna tro; sed. Då hvimlade borggården af rikt klädda tjenare och smärta pager, af präktiga hästar och hundar; då såg man hela tåg af de förnämsta kavaljerer ridande till den närbelägna skogen för att förlusta sig med jagt, och tjusande damer vinkade dem vid återkomsten sitt välkommen från det breda galleri, som löpte rundtomkring slottet. År 1654 inträffade här från Sverge Gustaf II Adolfs genialiska dotter, drottning Kristina, klädd i manlig drägt, på sin första resa till Rom, åtföljd af några få trogna, sannolikt för att i det gamla slottet vid floden rådgöra med biskopen om sin öfvergång till katolska läran. Man såg henne ofta i ett af de öfre fönstren och fann huru hon, bläddrande i stora folianter, med hufvudet stödt mot handen med sitt rika blonda hår och sina skönt formade händer, liknade den heliga Cecilia af Guercino då denna, sittande vid bordet, på hvilket kronan och purpurmanteln ligga, läser i det heliga evangeliet. Ett uraldrigt kopparstick efter denna den berömde italienarens tafla hänger ännu i dag i slottet vid Weser. Den unga prinsessan af Oranien infann sig vid denna tid under tvenne dagar för att rmå sin kungliga väninna att vidblifva sina ders tro. Den hulda furstinnan skall hafva utgjutit bittra tårar öfver det fruktlösa bemödandet af sina enträgna böner. Och samma är tilldrog sig en förfärlig händelse: krönikorna berätta att man en Novemberdag kunde från slottets fönster se uppstiga röken från ett bal, på hvilket en luthersk hexa blef lefvande bränd. Men det var denna gång icke nagon tandlös gammal ing som med rödkantade ögon stapplade fram meilan bödelsknektarne — en ungdomlig, smärt gestalt skred med säkra och stolta steg bort mot floden och till den färja, som skulle föra