Aftonbladet – 1 april 1868, sida 2

med de på snedden liggande fönstren hänrycker ännu i dag mangen betraktare. Man nedref sedermera tornen, tillsatte en flygel och lappade litet här och hvar på den äldiga byggnaden, då borgen, efter westfaliska freden, kom att tillhöra kurfurstliga huset Brandenburg, och man för biskopen och hans andliga herrar, hvilka hit förlade sin hofhållning, behöfde större utrymme. Redan på den tiden stod på terassen den samla linden, den man sedan för att hålla uppe och stödja omgaf med jernband, och dgården fanns den der lindbersån, genom hvilken ingen regndroppe kan intränga. De vilda rosorna klättrade väl uppför muren då liksom nu, omvexlande med efeurankans önskande blad. terrassens breda, men låga mur hade man å ena sidan utsigt åt det vackra vilda partiet af trädgården och å den andra skålade man långt bort öfver flod och ängar ut det flacka, men skogiga landet. En beqväm trappa förde till de Tånga öfvervuxna löfe, och breda vägar lupo åt alla rikt. Huru mången hög kyrkans son har ke flyktat bit för att i denna grönskande slighet, lutad öfver bladen i de heliga böcia, begrunda trons och lifvets eviga olösta or! Huru mänga tusen gänger hafva de ke vandrat fram och tillbaka på te ljupsinniga samtal, under det att från ni.cherna den heliga jungfrun och fromma helson nedblickat på dem, dessa allvar ige, som I at och grubblat i sin längtan sfter det eviga ljuset, hvilket nu omstralar lem alla! Och många höga gäster herrberserades inom murarne af detta gamia slott. Surfursten af Brandenburg Fredrik Wilhelm ned sin gemål Louise Henriette vistades der . ned en stor svit flere dagar å rad, efter) vad krönikorna berätta, för att låta hyllal