Aftonbladet – 1 april 1868, sida 2

STOCEHOLM den 1 April Honstitationella reformer. I. Vi öfvergå nu till K. M:ts proposition och hr v. Schulzenheims motion om inrättande af ett nytt statsdepartement, af den förre afsedt för näringar och allmänna arbeten, af den senare för jordbruket och kommunikationer.. Den anförde motionären har derjemte föreslagit, att en af statsrädsledamöterna skall förordnas till konseljpresident, m. m., som vi förut omnämnt. Motionären har genom sitt förslag om en jordbruksminister sökt främja en ar punkterna i landtmannapar iets program. Att han så gjort är naturligtvis i sin ordning, vi klandra ej detta, men väl sättet hvarpa han gått till väga, hvilket alls icke är i sin ordning, alldenstund han börjat der, hvarest man bör. sluta. Hvad regeringens förslag äter angår, så drabbas det i ännu högre grad af samma anmärkning: fö landtmannapartiet, som parti, kunde det måhända vara angeget att genom en sådan motion, ju förr dess hellre, förete ett något starkare lifstecken, än röstsedlarne vid af riksdagen företagna val kunna anses innebära; det var möjligen af sådant skäl nödvändigt att tillsvidare lemna å sido den allmänna omorganisation och reduktion af förvaltningen, som det är af nöden att dels låta föregå, dels åvägabringa i samband med en ombildning af statsrådet. Men regeringen har ju ej varit beroende af sådana hänsyn: ty icke r det antagas, att det varit för att stärka sin personliga ställning hon gått en punkt i det fruktansvärda landtmannapartiets pro gram till mötes? Ilon behöfde salunda imläta sig på ett hastverk, utan kunde al för gerna hafva tagit sig tid att förbereda och påskynda de andra reformer, utan hvil den ifrågavarande ingenting annat skulle vara än en ny utvidgning, ett ytterligare befästande af byråkratien. Men här stöta vi på sjelfva kärnan af saken, det afgörande skiljemärket mellan regeringen och hela den del af riksdagen som ej representerar byråkratien och dess intressen. Regeringen vill icke ka sin hand till inskränkning af embetsmannaöfverflödet, hon tvärtom motarbetar hvarje sådan tendens. Vi skola erinra om några i detta afseende mycket karakteristiska drag. Regeringen har helt nyss vägrat rikets första stad att, efter sin uppfattning af sina egna intressen och behof, nå got reducera sin kommunalbyräkrati. När sjöministern finner sig kunna indraga en varfchefsbefattning, såsom numera platt onödig, sätta sig hans kolleger — med undantag, tro vi, at krigsministern — deremot, fi iktande som pesten ett så När riksdagen indragning, svarar rebegär kommers kolleg igt exempel, geringen: ja, alltför gerna, om ni först upprättar ett nytt statsdepartement! Flere och flere röster höjas, som yrka indragning af den kilda jernvägsbyggnadsstyrelsen, hvilken förefaller nog öfverflödig, då den har mindre vidlyftiga arbeten att utföra, än vid åtskilliga enskilda jernvägar väl skötts af en enda ötveringeniör; men dessa röster söker man dämpa genom att låta att, ehuru man visserligen ej för närvarande vet hvar pengar skola tagas och ej ens kan ifrågasättan att med 1 million rdr öka det i år för nordvestra jernvägen disponibla byggnadsanslag, fortsättandet af statens jernvägsbyggnader östra stambanan, norra stambanan, linien Oscarshanm ej skall behöfva dröja längre än till 1870. Grunderna för denna profetia om snart stundande gyllene tider äro tyvärr ej anförda i K. M:ts proposition n:r 12 om anslag till fortsättande af statens jernvägsby; gnader; vi torde ej taga mycket fel, om vi anse henne inspirerad af omtanka att för allt i verlden sauvera jernvägsbyggnadsstyrelsen, hur det än r resten må ålla sig med de tillgångar, utan hvilka den allra utmärktaste byggnads