Aftonbladet – 31 mars 1868, sida 3

hyste dessa äsigter, vilja förena mig med hr Jöns Pährsson I hans yrkande, att man öppet och oförtäckt, i en sådan skrifvelse, hvartill grundlagen berättigar, må uttrycka sin tanka och sina önskningar, än att man skulle i beslutet försåtligen inlägga en mening, som icke ligger i orden, Jag yrkar att kammaren, utan något gillande eller ogillande, måtte sans phrase lägga memorialet till handlingarne. (Forts) Elektriska telegrafens uppkomst i Sverge. (Insändt.) Elektromagnetismen hade ej länge varit upptäckt förrän man började anställa försök att använda den för praktiska ändamål. ! Bland annat försöktes dess lämplighet attl som rörelsekraft drifva maskiner. Mångal: och dyrbara undersökningar anställdes för! detta ändamål, t. ex. af Jacobi i Ryssland för att framdrifva båtar, men om man ock ! lyckades konstruera maskiner, som drefvos! af elektricitet, mötte likväl så många svå-: righeter, att problemet, oberäknadt i någralt 1 1 1 1 f 1 t speciella fall, öfvergafs. Lemnande förhoppningen att genom elektromagnetismen erhalla en billig och mäktig drifkraft, började man ästa sig vid denna naturkrafts förmåga att verka på långa afstånd, äfvensom dess hastighet, hvilken visade sig så utomordentlig, att om en ledningstråd blefve spänd rundtomkring jordklotet, elektriciteten skulle genomlöpa densamma på blott en bråkdel af en tidssekund. Man fann således denna naytterst lämplig att användas för te-! legrafiskt ändamål, isynnerhet som man genom densamma icke allenast skulle blifva i tillfälle att ögonblickligen gifva tecken påS långa afstånd, utan äfven blefve oberoende ! af mörker, solrök och dimma, hvarigenom de 1 optiska telegraferna så ofta hindrades arE d Vv f beta, just, da deras verksamhet var bäst behöflig. Ännu 1845 hade man dock i Europa icke kommit till något praktiskt användande af elektriska telegrafen, och endast någon gång omtalade en enstaka tidningsartikel det problem, som var under ut-? arbetande. ; Åfven för oss svenskar var detta problem 1 ej helt och hållet främmande; hos oss hadej? tvenne personer, hrir I. F. von Heland och !: A. L. Fahnehjelm, den förre då förtiden an-fi ställd vid optiska telegrafverket och den sek nare egande en kautschukfabrik, der elektri-u citet för åtskilliga fabrikaters användandels som oftast begagnades, under nämnde årk börjat, hvar för sig, arbeta med ifrågavarande problems lösande. Af en händelsel? sammanträffande, funno de snart att del fi för sina bemödanden hade samma mål, och beslöto, att gemensamt arbeta på en maskin, som genom elektricitet meddelade telegraftecken, — hvilka dock borde stål i en viss öfverensstämmelse med de op-å tiska telegrafernas, emedan man den ti-S9 den ej kunde tänka sig, att elektriska! telegrafen här i landet skulle blifva annatå än ett supplement till den optiska; den djerf-h vaste förhoppningen var att till Dalarön5 astadkomma en elektrisk telegraflinie, hvil-J ken sedermera af de optiska skulle fortsättas ö! till Sandhamn: och Landsort. h De begge telegrafkonstruktörerna arbetade st ifrigt och hade glädjen att den 2 Januaril5l 1846 för åtskilliga vetenskapsmän kunna föreS! visa sin första maskin. Den arbetade oklanderligt, som experimentmaskin betraktad, och de af densamma nämnde dag tecknade skrif-K velserna finnas ännu i förvar. Som experi-P! mentet utföll nöjaktigt gick man genast i författning med förfärdigandet af ordentligt ! konstruerade maskiner. Dessa finnas ännu i behåll och förvaras bland elektriska tele-fr orafverkets modeller såsom vittnen att elek-)h triska telegrafien var i det närmaste lika ti-fö digt bearbetad i vårt land som i utlandet. Maskinen var konstruerad efter samma princip som den sedan så ryktbara Morse-d maskinen, ehuru detaljerna voro något olika. bi Tecknen skrefvos med bläck på ett kringm en cylinder spändt pappersark. Pennan var2 ett rör af glas, hvarå upptill var fästad enS kautschuckspung, som innehöll bläcket, hvil-j2! ket medelst en ställskruf efter behag frampressades. Den ofvannämnda cylindern var!) stad på en axel försedd med gängor, hvilka oingo i en fast mutter, så att sylindern, för hvarje hvarf den kringgick, flyttade sig en svänga, hvarigenom de tecken, som gjordes af pennan, hvilken blott rörde sig upp och ned hå samma plats, bildade en spiral kring oy indern, men visade sig som rader 4 van ig skrift, då papperet löstögs, Pennan var fästad på en häfstång jemte ett s. k. ankare, ch hvarje. gång detta drogs af en derinvid anbringad elektromagnet, ritade pennan en prick eller ett streck på papperet. För att afsända telegrammen begagnades en klaviaså ur, bestående af 10 tangenter. In af dessa fö var fri och kunde anslås huru som helst, ikasom tangenten till den nu brukliga morsemaskinen. ja De öfriga tangenterna voro deremot bundna kl hvardera till ett enda tecken, motsvarande dem fö 1 den optiska telegrafen. Anledningen här-q till var, att man ville hafva maskinen sålpef ttskött, att den utan särskild öfning skulle kunna begagnas af optiska telegrafister, sol-!pa, laters vederlikar. Dessa tangenter hade en ki ss likhet med dem, som nu begagnas å tesa egraferua mellan Puropa och Amerika; dål ut romligen tangenten tryckes, bestämma inpo ningar i en under densamma liggande inggående vals tangentens rörelse. fö En ringklocka var fästad vid maskinen och I rä saf tillkänna så spart någon skrift från an-fr an station, anlände. Så anordnad visades maskinen för konunn, konstnärsgillet samt i åtskilliga andra cretsar, men saken var för ny, den svenska de ögheten för ator, uppfinningen måste in ras utlrån för att vinna afseende, och fråsan afstannade tillsvidare, dock endast un-1y or afbidan på en lämpligare tidpunkt för less upptagande ånyo. Denna hvila te till 1830, då den ene construktören, hy Fahnehjelm, på egen bekostnad amträdde en utrikes resa för att taga sänpedom om den ståndpunkt, på hvilken elegraferna stodo i utlandet. Han såg då våltelegraferna i England och de efter Chaps system inrättade elektriska telegrafmainerna i Frankrike, men ansåg intetdera di system kunna täfla med det vi re; gehom blefvo i högs dels emedan det svenska nnade ett skriftligt protokoll. dh M opsama, som till sin princip öfverensimde med det svenska systemet, var m värdig för det jemförelsevis ringa utr nme lep intog i anseende dertill att papp sanket tora t vent ars OP vatt med ett th S a a ennans utbyte mot Yala . ritade märken i papperet deremot ej vara någon förbättring, lig ehuru det hela derigenom erhöll ett nättarelsj utseende. Hos en urmakare beställdes emellertid enf