Aftonbladet – 31 mars 1868, sida 3

morse-maskin för att så snart som möjligt öfversändas till Sverge, Nu inträddo elestriska telegrafien i Sverge i ett nytt stadium, jemfördt med 4 år förut. Då betraktades den blott som ett bihang till den optiska och som ett vetenskapligt fö sök, och man kunde för dess antagande ej uppgifva andra grunder än egna förmodanden tillkomna på kammaren, utan all praktisk erfarenhet i ämnet; nu deremot hade man icke allenast i sin ego verldens bästa maskin-konstruktiso, utan hade äfven inhemtat den lämpliga praktiskt pröfvade, konstruktionen för linernas materiel. Om optiska telegrafens samverkan blef ef mera fråga, d ska telegraferna hade redan med framgång sträckt sina trådar vidt i Europa, vppfisnägen kunde ej mera falla, dess nytta för det industriella lifvet låg så klar, att den blott behöfde bli allmännare känd för att antagas. Frågan blef nu, om saken skulle behandlas som enskild affär, patent tagas och bolag bildas, eller gen borde öfverlemnas till kror petraktande af, att denna uppfinnir dande snart skulle blifva en lifsfråga idet, samt att det gagn den skulle komma att bereda detsamma ansenligt skulle komma att fördröjas om patent togs och bolag bildades, helst detta sistnämnda endast skulle kunna åstadkomma en linie mellan de vigtigaste och bäst lönande orterna Stockholm och Göteborg, hvaremot andra trakter en längre tid skulle bli i saknad af dylik inrättning, eller ock landet få till bolaget betala oskäligt för patentets begagnande, så beslöts att öfverlemna uppfinningen till staten samt att efter bästa förmåga söka genomdrifva dess antagande, och blef i följd häraf, för att hindra hvarje annan person att möjligen framdeles till statens förfån söka patent, ifrågavarande maskin försåld till optiska telegrafverket för inköpspriset. Nu återstod den svåraste delen af problemet, nemligen att få uppfinningen känd och antagen. För vinnande af detta visades maskinen för konungen, som dock snart derefter insjuknade, så att från den sidan intet understöd kunde snart förväntas. Motion väcktes hos ständerna om en lag för telegrafliniers dragande öfver enskilda personers egor; men denna motion afslogs på den grund, att den var alldeles för tidigt väckt, emedan lång tid torde fordras innan Sverge finge elektriska telegrafer. Föredrag höllos i ståndens klubbar och å börsen för ledamöter af riksstånden och slutligen visades maskinerna offentligt för allmänheten, nemligen om våren 1852 i De la Croix salong och på sommaren i Djurgårdens Tivoli, der det telegraferades från parkens ena ända till den andra. Det blefve för vifyftigt att här omständligare anföra alla de motgångar som sakens enomförande till en början rönte, samt de åtgärder, mer eller mindre lyckade, som hrr Fahnehjelm och Heland vidtogo för öfvervinnande af de mötande hindren, hvilka blott eggade till ihärdighet och nya försök att uppnå målet. Man bör dock ej förtiga att å andra sidan uppmuntran äfven vanns derigenom, att de flesta som sågo den enkla och vigtiga uppfinningen mottogo den med förvåning och bifall. Så t. ex. upplyste statsrådet Sandströmer vid ett besök å en förevisning, att staten ingalunda saknade medel för anläggande af telegrafer, alldenstund handelsoch sjöfartsfonden just var afsedd för understödjande af dylika, handeln underlättande företag. Vid slutet af år 1852 syntes dock saken, oaktadt alla bemödanden, vara nära att afstanna, något nytt måste göras för att hålla den uppe; med aniedning häraf uppvaktades dåvarande finansministern, baron Palmstjerna, och hemställdes om han vore, hugad se den nya uppfinningen. Han visade sig särdeles intresserad, lofvade infinna sig å bestämd tid å topografiska kontoret, der maskinen var uppställd, och önskade det chefen för optiska telegraferna äfven skulle vara närvaran— de. — Finansministern insåg uppfinningens värde och uppdrog kort derefter åt chefen för optiska telegrafverket, general Akreli, att Jåta upprätta kostnadsförslag för en telegraflinie mellan Stockholm och U ala. Den I Februari 1853 fattades K. M:ts beslut att en elektrisk telegraflinie skulle anläggas mellan Stockholm och Upsala; och kan man från denna dag anse elektriska telegrafverket börjadt i Sverge. Telegrafiens vidare utveckling härstädes tillhör ej denna uppsats, den finnes i offentliga handlingar och kan från telegrafverkets arkiv inhemtas. Emellertid måste man göra hrr v. Heland och Fahnehjelm den rättvisa, att erkänna, det deras bemödanden under åren 1845 till 1853 ledt till det resultata 1) att vårt land erhöll telegrafer flera år förr än annars blifvit förhållandet, och att landet derigenom så mycket förr kommit i åtnjutande af den vinst telegraferna tillsk ndas) ) att Sverge erhöll ett telegrafsystem, som nu i dag anses för det bästa, samt att mar är således icke behöfde betala dyr lärospån, säsom t. ex.i Danmark, hvars dyrbara underjordiska ledningar snart måste upprifvas och öfvergifvas, eller i Frankrike och England, hvilkas vid den tiden använda maskinkonstruktioner, åtminstone för vigtigare korrespondens, fått vika för det öfverlägsnare morse-systemet; 3) att vi undvikit ntländska telegrafbyggare och utländska bolag, med alla de kostnader och de obehag som vanligen deraf bruka vara en fi Slutligen kunna vi icke underlåta att i allmänhet antyda den skicklighet och den kraft hvarmed general Akrell, oaktadt sin ålder, från början ledde telegrafverkets angelägen heter, och hvarigenom detta verk med jemförelsevis ringa kostnad ej allenast hållit jemna steg med utlandet, utan ock i åtskiligt intagit förstegel så väl beträffande vissa. lelar af materielen som isynnerhet genom en bildad personal, hvartill intet land kan visa motstycke, och hvilket äfven haft till följd att felaktigt återgifna telegram utgöra i Sverge en vida mindre procent af telegramantalet än i andra länder. 4 ) Det var af intresse att se hury redan 1854, då vi genom telegrafen kommo i förbindelse med utlandet, priset på den spanmål som utfördes genast steg, . DÅ affärsmännen blefvo satta i tillfälle att, när de så önskade, få underrättelse om priserna för dagen på de utländska marknaderna, fingo kalkylerna en större säker. het, hvarigenom icke obetydlig vinst bereddes landet och enskilda redan detta år.