Aftonbladet – 23 mars 1868, sida 3

Article Image
i e ) j till 101 mill. for. Häraf erfordras 56 mill -Isåsom bidrag till rikskassan för gemensamma anselägenheter, 15 mill. till förrättande al grop daflösnings-obligationerna och 30 mill. för inre förvaltnings-ändamål. Till extra-lördinarie anslag för jernvägar och kanal. byggnader äskas 24 mill De ungerska tidningarne berätta, att kejsarinnan uttryckt formlig önskan att en ungersk -Iqvinna måtte anställas såsom amma för hennes barn, hvars födelse väntas vid slutet af denna månad eller i början af April. Kejsarinnan afbidar sin nedkomst på slottet RYSSLAND. I anledning af ryktena om ett förestående besök i Ryssland af prins Napoleon innehåller den officiösa Ryska Kuriren följande uttalande: Vi skulle önska att dessa rykten vore grundade. Prins Napoleon kunde då sjelf döma om, hur förvända föreställningar man gör sig i Frankrike om Rysslands politiska institutioner och om dess hela str vande. Vi äro öfvertygade om, att förändringen i hans personliga åsigter skulle utöfva ett lyckligt inflytande på den allmänna meningen i Frankrike. En maskeradbal med lotteri, som till förmån för de nödlidande i Ryssland gifvits på stora teatern i Petersburg, har inbragt 93,701 rubel, och efter afdrag af kostnaderna i ren behållning 92,681 rubel. Subskriptionerna för samma ändamål uppgå till mer än -486,000 rubel. ASIEN. Den i Triest den 11 Mars inträffade ostindisk-kinesiska öfverlandsposten meddelar, att öppnandet af de japanska hamnarne Hiago och Osaka den -1 Januari detta år blifvit invigdt genom högtidlig salutering af den japanska flaggan. Från Kina berättas, att medan sjöröfvare ännu alltid göra Shanghais farvatten till en betänklig grad osäkra och nyligen kring Sattelöarne utfört flera djerfva plundringståg, draga band af upproriska omkring i norden i provinsen Schantung, plundrande och brännande. Landtbefolkningen, förbittrad öfver dessa röfvares våldsbragder, dödar dem såsom hundar då tillfälle gifves. Redan skola 30,000 ha omkommit, dels genom böndernas hämnd, och dels genom hunger och köld. Förre generalguvernörn i Petschili har i anledning af det otillfredsställande tillståndet i denna provins blifvit degraderad, NORD-AMERIKA. Anklagelseakten mot presidenten Johnson. Newyorktidningarne för den 4 dennes meddela den anklagelseakt mot presidenten Johnson som representanthuset och senaten utan ändringar och endast med bifogande af två ytterligare anklagelsepunkter sedermera antagit. En rättegång mot en statschef som anklagas för högförräderi mot nationen är en så utomordentlig tilldragelse, att denna vigtiga urkund väl förtjenar att utförligt återgifvas. Den är med några få oväsentliga förkortningar af följande lydelse: Anklagelseakt mot Andrew Johnson, Förenta 11 Ofen. Staternas president, uppsatt af Förenta Staternas representanthus i dess eget och dessa staters folks namn, i ändamål att styrka de mot honom gjorda angifvelserna för grofva lagöfverträdelser och förbrytelser. Art. 1. Andrew Johnson, Förenta Staternas president, har den 21 Febr. 1868 i Washington i distriktet Columbia, utan afseende på sitt embetes vigtiga Pligter och konstitutionens bestämmelser, olagligt och i strid med Förenta Staternas konstitution och laga stadgar undertecknat en akt, hvarigenom Edwin M. Stanton entledigades från sin befattning som statssekreterare för krigsdepartementet, oaktadt berörde Edwin M. Stanton i behörig form, med bifall af Förenta Staternas senat, blifvit till denna post utnämnd. Sagde Andrew Johnson, Förenta Staternas president, hade den 12 Augusti 1867, medan senaten var ajournerad, afsatt hr Stanton från hans befattning, och inom de tjugu dagar som följde på återupptagandet af senatens sessioner, hade han gifvit senaten del af denna afsättningsåtgärd, jemte . uppgift om grunderna för detta beslut och namnet på den person som tillsvidare fått i uppdrag att förrätta hr Stantons tjenst. Senaten, som tagit de för denna afsättningsåtfärd anförda grunder i vederbörligt öfvervägande, ade den 14 Januari 1868 vägrat godkänna den omnämnda afsättningen, i följd hvaraf och i kraft af bestämmelserna i lagen af den 2 Mars 1867: om reglerande af utnämningen till vissa embeten : sagde Edwin M. Stanton oförtöfvadt återtagit sina funktioner, hvarom sagde Andrew Johnson erhålit full kännedom och hvaraf framgår att nämnde hr Stanton befann sig i sin lagliga rätt att intaga sin post som sekreterare i krigsdepartementet, då följande afsättningsorder undertecknades: (Här neddelas presidentens bref till Stanton af den 21 sistlidne Februari, hvarigenom han anbefalles att emna krigsministerportföljen åt general Lorenzo Thomas), hvilken befallning olagligt undertecknales, i afsigt att kränka den ofvannämnda, den 2 Mars 1867 antagna lagen om reglerande af utvämningen till vissa embeten,, tvärtemot bestämnelserna i denna akt och Förenta Staternas kontitution, utan senatens samtycke, oaktadt hon var ill session församlad, och i ändamål att afsätta wr Edwin M. Stanton från hans funktioner som rigsminister; hvaraf framgår att sagde Andrew johnson, Förenta Staternas president, gjort sig kyldig till en grof förbrytelse. Art. 2. Den 21 Februari 1868 har sagde AnIrew Johnson, Förenta Staternas president, utan fseende på sina allvarliga pligter, sin ed, och i ippenbar strid mot Förenta Staternas konstitu-s ion, tvärtemot bestämmelserna i en den 2 Marsla 867 antagen lag om reglerande af utnämningen ill vissa civila embeten, och utan bifall och sam5 ycke af Förenta Staternas senat, hvilken senatr I a S 1 ar församlad till session, öfverlemnat krigssekreerarebefattningen ad interim åt Lorenzo Thomas, det han låtit tillställa honom ett bref af fölande innehåll. (Här följer den skrifvelse från residenten till general L. Thomas af den 21 sistidne Febr., hvari han utnämner honom till krigsninister ad interim.) 1 Af hvilka orsaker sagde Andrew Johnson, För-e nta Staternas president, gjort sig skyldig till en? rof förbrytelse. 1 Art. 3. Sagde Andrew Johnson m. m. har beått en grof förbrytelse, i det han, utan att der-r vara befullmäktigad och medan senaten ännu f ar församlad, öfverlemnade krigssekreterarens r unktioner ad interim åt Lorenzo Thomas, utan s e 8 d enatens bifall och samtycke och i uppenbar strid not Förenta Staternas konstitution, alldenstund rigssekreterareposten ej blifvit ledig medan seans rikedom, ändå var blott och bart enlt vonde, det låg utom den stackars qvinnansa attningsförmåga. d Hade han fällt on kända ckulla att ha Ia

23 mars 1868, sida 3

Thumbnail