nivelleringsöfningar, beskrifvande geometri, maskin ritning, mekaniska verkstadsarbeten samt kemisk: och kemiskt-tekniska laborationer. Härtill kom mer att dessa skolor äro försedda med en utmärkt undervisningsmateriel. Slutligen är elevantalet begränsadt. Tillföljd af dessa företräden börs de tekniska skolorna väl kunna lemna en mera praktisk och efter industriens behof bättre läm pad undervisning än reallinien. Är detta icke fal let, så ligger felet tydligen hos den tekniska skolan och bör der afbjelpas. Ville man deremot föra undervisningen vid realskolorna med dessas stora mängd lärjungar till den punkt, som med de tekniska skolorna åsyftas, så vore detta visserlien en vinst för industrien, men fråga är, om fndet har råd till de mycket betydliga utgifter, som genomförandet af en sådan plan skulle kräfva, oafsedt svårigheterna vid den härtill uödvändiga omstöpningen af hela lärosystemet. Sålänge en sådan förändring icke skett, och måhända ej kan ske, hafva de tekniska elementarskolorna en mycket vigtig plats att fylla. Till sin id äro dessa skolor bildningsanstalter för den stora mängd industriella yrken och befattningar, som å ena sidan icke hafva nog af den egentliga arbetarebildningen och för hvilka praktiskt vetenskapliga insigter numerh icke kunna aundvaras, men som å andra sidan hvarken behöfva eller skulle kunna tillgodonjuta den djupare vetenskapliga undervisning, som tillhör den tekniska högskolan. Att behofvet af en praktiskt vetenskaplig elementarundervisning är af industriidkarne flerstädes insedt, derom vittna de upprepade motionerna vid föregående riksdagar om anslag till nya tekniska elementarskolor. Hfar skola nu, om de tekniska elementarskolorna undanrödjas, dessa klasser af yrkesidkare erhålla undervisning? Vid teknologiska institutet? Detta läroverk, den tekniska högskolan hos oss, som skall dana skiclige män för ingeniöryrket, bergshandteringen, de stora industriella anläggningarne, den högre byggnadskonsten m. m. samt häfda sin plats, som Sverges högsta praktiskt vetenskapliga institution, måste stödja sin undervisning på förutgången god skolbildning samt dertill i vissa grehar på högre matematik. Huru skall detta läroverk kunna vara till tjenst för de mindre industriidkarne? Hur många af de senare äro i tillfälle tt egna 10—12 år af sin ungdom till studier. Den Chalmerska slöjdskolan i Göteborg går med stora steg mot sitt föresatta mål att också blifva en teknisk högskola, hvilket dess alltjemt ökade unslagsbehof och vidgade lärokurser utvisa, en sträfvan, som i motionen nästan försvaras. Vore let då verkligen väl bestäldt om vi finge två tekologiska instituter och en fördubblad mängd inseniörer, fastän det antal sådane, som nu årligen vildas, redan är för stort och saknar platser i andet, men vi för öfrigt hade blott arbetareskoor och inga kunnige yrkesidkare i de smärre rancherna? Troligen vore detta icke. bra. Men aken torde böra betraktas äfven från en annan ynpunkt. Statsanslagen till de teknologiska läroerken i Stockholm och Göteborg sammanlagde ned räntorna på de stora summor, som staten utsifvit för läroverksbyggnaderna, utgöra flerfaldiga sånger det belopp, som kommit hela det öfriga andet till del. Frikostigheten mot landsorterna r sannerligen icke varit så stor, att det kan vara äl att taga tillbaka något af det obetydliga som ifvits. Äfven i andra delar af landet, än Stockwolm och Göteborg finnas industrier och yrken, om behöfva den lifvande inflytelsen af praktiska ildningsanstalter. Må man ej åberopa att underisningen i dessa städer står öppen för hela lanlet. De allra flesta, som ingå i yrkena sakna råd tt begagna sig deraf. Liksom hvarje annan skola kommer den tekniska skolan i främsta rummet len ort tillgodo, der hon är förlagd. Der en såan skola finnes, der hafva alla lätt att förvärfva ig kunskaper äfven de obemedlade. Mången fatg yngling kan sålunda komma fram i verlden, långa utmärkta anlag framdragas, som annars i rist på näring och ljus bli förqväfda. Den tekiska bildningen utbreder sig der allt mer och mer ch verkar till industriens lyftning i alla grenar. u flera sådana orter finnas i vårt vidsträckta and, desto förmånligare är det för det helas uteckling och framåtgående. Koncentreras dermot undervisningen i en eller två städer, så hafva essa nästan alla fördelarne, det öfriga landet så odt som intet. En ändåmålsenlig och tillika rättis plan för den tekniska undervisningen synes ilunda oafvisligen påfordra 3 grader af tekniska roverk, nemligen en högskola — och kanske dered nog — i hufvudstaden, tekniska elementarolor fördelade öfver landet på de orter, å hvilka 1 särdeles stor industriel verksamhet förefinnes umt praktiska ritskolor för arbetarne till så stort ntal, staten kan hafva råd att bekosta. Kan härI fogas läro-verkstäder för en och annan bedligare husslöjd, så vore det så mycket föräffligare. Hyad nu de tekniska elementarskolorna, denna gtiga imellanlänk mellan arbetareskolan och högolan, mest behöfva för att blifva allt, hvad man dem kan fordra, är just frihet att gagna. Tag rt från statuterna de onyttigt höga inträdesforingarne, tag bort de tvångsföreskrifter, som hina elevens fria val af läroämnen; gör skolan sånda tillgänglig för hvar och en samt skicklig att . mpa sig efter de olika yrkenas olikartade behof, ch man torde kunna på grund af de vackra re-ltater, de nya skolorna redan visat, våga förut-, å, att de skola väl uppbära sin andel af det ora arbetet för svenska industriens höjande och rädling, ett arbete, som verkligen — räcker till r alla. , Justus.