Aftonbladet – 21 mars 1868, sida 3

er vi kunna påräkna i Aftonbladet för ett gen f I mäle, tillåter oss icke att företaga en utför ligare granskning af den lemnade förklarin. gen, som långt ifrån tillfredsställt vår vän g)tan; men vi anse oss icke böra lemna oan märkt det sätt, hvarpå hr N. meddelar upp nå gifter, som icke hålla streck. Låtom oss se Hr N. yttrar, att Platen både iakttagi Horatii form, och att han icke iakttagit den Han har nemligen, hvad beträffar den sapphiska versen, i afseende på ciesurerna icke ef. terbildat Horatius, utan derutinnan gått til I källan, till Sappho sjelf. Men — heter de — i ett annat afseende liknar åter Plater fullkomligt Horatius oc iksom han strängare än sjeltva de grekiska förebilderna. Sappho och Alceus. Det består i den orygg liga säkerhet, med hvilken han i den sapphiska versformen gör den fjerde stafvelsen i de tre första raderna och 1 den alkaiska den femte stafvelsen likaledes i de tre första raderna utan ett enda undantag lång, d. v. s. låter den representeras af ett ord (Eh som har tonvigt. I ligger just hemligheten i Ihans behandling af dessa antika former, 10. 8 V. Alltså: der Platen följt Sappho och Alceus, der få dessa en bättre rätt framför Horatius; men der han följt Horatius, der få Sappho och Aleieus stå tillbaka. Sappho, Alcmus, Horatius — värdelösa förebilder utom i de delar af versifikation, på hvilka den store Platen satt sitt approbatur. Det kan man kalla tyskeri, drifvet till sin spets. Skada blott, att Platen i sin antikiserande eller anikkorrigerande verksamhet icke kan gå tilla retroaktivt. id fråga vi: har hr N. verkligen med uppmärksamhet läst Platens arbeten? Det är sannt, att Platen, i afseende på den sapphiska versarten, städse t göra fjerde stafvelsen i de tre första raderna lång ; men han har dervid någon gång användt enstafviga ord, såsom der, das, dir, was, doch, mun Mm. fl, hvilka han vid andra tillfällen använder såsom korta. Sålunda använder han ock t. ex. senare stafvelsen i ordet Jängling m. fl. lång, men gör Jinglinge till en daktyl. Ifuru hänger detta ihop? Vi för vår del ursäkta en svensk skald, om han, såsom emer, vid användandet af den sapphirofen gör sig skyldig till ama fel, ppho sjelf, hvilken gjort den omförde stafvelsen än lang och än kort. det ock, då det icke eger samma rikedom på spondeer som latinet. Och huru förhåller det sig med hr N:s uppgift, att Platen utan ett enda undantag gör femte statvelsen lång i de tre första raderna af den alkaiska strofen? Jo, Platen har sjelf uti det schema han meddelat, utmärkt, att nämnda stafvelse kan vara läng eller kort. Uti sitt Ode An König Ludwig t. ex. har han uti 66 rader gjort femte stafvelsen kort i flertalet. Tillåt oss för bättre minnes skull anföra de första stroferna af berörda Ode: Vom Sarg des Vaters richtet das Volk sich auf, Zu dir sich auf, mit Trauer und Stolz zugleich; Vertraun im Blick, im Munde Wahrheit, Schwört es dem Sohne der Wittelsbacher. Des Thrones glatte Schwelle, wie selbstbewusst, Wie fest betrittst du si ie gereift im Geist: Ja, leichter hebt dein freies Haupt sich, Seit die metallehe Last ihm zufiel. Dir schwellt erhabne Gite das Herz, mit ihr, Was mer noch frommt als Gite — der tiefe Sinn: Wo dieser Schöpfer mangelt, sehn wir Alles zerstöckelt und schnell verungläckt. ww: 0. 0. SV Kremer har skrifvit i samma versart: Hur skön är qvällen, skön öfver härlig trakt! På kullen här vid landtliga kyrkans fot Jag stanna vill: från Herrans tempel Låta mitt öga hans verk betrakta. Den rika slätten! Grönskande skördar stå I ungdom: ng öfver dess hela rymd, Och qvällens sol ur vesterns eldmoln Gjuter kring taflan on varm belysning. Strandberg (Talis Qualis) likaledes: Du ser Soracte skiner af hvitan snö I drifvor hopad; skogarnas Mot marken luta och för fr Bäckarna stannat i språnget redan. B. E. Malmström, som man hittills ansett hafva varit något bevandrad i de antika formerna, skref: skall Roma falla? Skall Capitolium Ånyo renas efter barbarens fjät? Ar Numas sköld, den ödesdigra Stulen ur skyddande Gudens tempel? o. sw , Skulle hr N. under åberopande af tyskt föredöme nödvändigt vilja hafva femte stafvelsen i de tre första raderna lång, så må han gerna för oss ändra sålunda: Skall Roma nedslås? Skall Capitolium Ånyo rentvås efter barbarens fjät? r Numas malmsköld, ödesdiger, Stulen ur skyddande Gudens tempel? Af hvad redan är anfördt torde framgå, tt hr N. alldeles icke visat, att hr Kremer allra minst förstått använda de sapphiska ch alkaiska versarterna. X. t Iandbok för undervisning i sabelfäktning till fot, utarbetad af RB. Silfversvärd. (Stockholm 1868. Denna bok fyller på ett tillfredsställande ätt ett länge kändt behof. Oberäknadt w lervisningen i vapenföring vid läroverken, ft efinnes nu detta behof i hög grad inom a nen, sedan både befäl och underbefäl blifvit eväpnade med sablar. Särskildt kommer en nu väl till pass för underbefölsskolorna, om i är skola taga sin början. Token,som r tillkommen på grund af mångårigt lä rbete i denna gren af fäktkonsten och följ ktligen stöder sig på stor erfarenhet, är hvad nan kallar praktisk. Den innehåller ka strängt sammanhängande metod fö ande af färdighet i vapnets fö nvändande, och den har i jd härat stor oggrannhet i detaljbestämningarne. Metoen är pröfvad och god befunnen och detal