Aftonbladet – 11 mars 1868, sida 2

nattdunklet så der plötsligt restezsig framför henne. Var ej rädd, snälla Hanna, det är bara jago — och nu omtalade studenten brådskande hela sin nattliga syn samt sitt beslut att sjelf pröfva hvad det kunde vara. Svårare hade Hanna att komma fram med sitt ärende, det en liten blombukett i hennes hand dock antydde. Jag tyckte... jag tänkte.... började hon, att medan de andra klädde der nere, skulle jag springa upp och lägga den här på notpulpeten, eftersom... eftersom det är midsommarsdagen i morgon. Var det bara för den skull? frågade studenten varmt och ifrigt, fasthållande Hannas lilla hand. Ja visst, svarade Hanna sakta. Om nu Bozing skulle spelat imorgon, säg mig uppriktigt, hade Hanna också då lagt dit en bukett? Bozing kan inte spela, svarade Hanna undvikande. Men om han kunde? envisades den oförbätterlige studenten. Ja, då skulle han väl inte blifvit utan, han heller, efter det är sjelfvamidsommarsdagen... Jaså! Hanna hade verkligen tänkt att kläda för honom också ? Studenten släppte den hand han nyss höll så fast. Ja, men han skulle ej fått något så litet som en blombukett, för den hade väl han, som andra föga värderat... Hanna, lilla söta Hanna! hviskade studenten ångerfull, tro mig att jag ej för all verldens gull vill byta bort min vackfa gäfva... men det är ju fasligt att veta det han också skulle fått en dylik! Hvem har sagt det? frågade Hanna skälmaktigt. Om jag skulle satt något åt honom på notpulpeten, så tycker jag ingenting skulle varit så klädsamt, som... Som? hviskade studenten och smög sin atm kring Hannas smärta lif. Som en korg! En så skön ton, som den, hvilken nu genombäfvade de ungas själ, hade aldrig ens på orgelns vingar sväfvat genom tempelhvalfvet. Och Gud vet när den bortdött, såvida icke de unga sjelfva plötsligt blifvit kallade till verklighetens område genom röster nedifrån: Se sål, ropade några, nu ha vi snart slutat här. År der någon som är med om att vi skola kläda orgelläktarn deruppe? Ja-a! ropade flera röster, det äro vi med um, Den nye orgeluisten är en skickelig karlo