Aftonbladet – 2 mars 1868, sida 3

Första kommaren. Frågan om inköp, af jord för bedrifvande af skogskultur. Vid föredragning af statsutskottets afstyrkande utlåtande på hr Odelbergs motion om skogsplanteringar, uppträdde. flere talare, hvaraf de flesta talade för motionen. Motionären yttrade sin förhoppning att statsverket skulle Sidtaga några åtgärder för att blifva egare till de stora ödemarker, som finnas såväl i södra som mellersta Sverge, och sedan der plantera skog. Det-vore icke allenast en fördel att genom dessa planteringar förbättra klimatet, utan äfven en nödvändighet, ty skogens produkter ärooundgängliga ör vår industri. Hr Arrhenius ansåg att om det fanns en ekonomisk fråga der det vore statens skyldighet att ingripa, så vore det just skogsfrågan. Talaren anförde exempel på skogens inflytande på klimatet, hur frostskador anställt bärjningar der skogarne blifvit uthuggna. Ett anslag till undersökningars verkställande hade varit.önskvärdt. Yrkade liksomi den föregående talaren återremiss, ty kammaren borde derigenom uttala sin öfvertygelse att frågan icke är bland dem som handi få bortkastas. Hrr von Geijer, Håsserot Sprengtporten begärde äfven återremiss och yttrade den senare att för skogskulturens framgång behöfdes nya lagstiftningsåtgärder. Grefve dHfenning Hamilton anförde en historik öfver skogsfrågans framsteg under de 150 år den varit på tal. Det är först under de sista åren som några åtgärder blifvit vidtagna till ett bättre i våra sko behandling. Vår skogsstyrelse och våra skogsskolor hafva redan verkat mycket godt. Men ännu. återstår mycket, och talaren ansåg att riksdagen icke skulle kunna stå till svars om den icke lyssnar till den vigtiga frågan då den blifvit väckt. Man an 1 icke hoppas på att nu leda frågan t, men riksdagen borde uttala senom att ogilla utskottets ch återremittera frågan. Utskottets are var hr Montaomery-Cederhjem, som förklarade att utskottets beslut grundade sig derpå att staten reda egare af ofantliga domäner, uppgående till ett värde af 50,000,000 rdr. Och: då man har så mycken jord är väl icke skäl att tänka på att köpa in mer, helst då man icke vet hvarifrån medlen skola tagas. Hr Ros upplyste om att all jord, som staten anser sig i stånd att kunna inköpa till skogsplantering, inköpes, men ofta uppstå oöfvervinneliga svårigheter genom de enskilda egarnes skamlöshet, som särdeles i de södra provinserna är stor. Af landshöfdingen i Malmöhus län har af en egare till ödemark biifvit fordradt till och med 500 rdr tunnlåndet. -Talaxi skulle för sin del gerna ha sett att man anagit en summa till undersö gar om lämpliga marker, och slutade sitt föredrag med att begära återremiss. Frih. A C. Raab instämde till alla delar med grefve Hamilton och önskade en återremiss om det också vore blott för att dermed uttala en opinion. Frih. af Ugglas yttrade att staten genom sin skogsskötsel mätte föregå med godt exempel. Skogar finnas nu som vårdas väl, men många äfven, som lemna mycket att önska. Det är ingen ny väg som motionären ber oss beträda, men för att kunna gå fram der fordras dock medel. Talaren ansåg stora skäl vara för handen att bevilja ett anslag till undersökningar och önskade återremiss på det att en plan för framtida åtgärder må kunna uppgöras. Som vi förut nämnt återremitterades frågan.