Frågen om dödsstraffet. Till Redaktionen af Aftonbladet! Sedan justitiestatsministern inför representationen med bestämdhet uttalat sig emot bifall till de väckta motionerna om dödsstraffets utplånande ur vår allmänna strafflag, torde visserligen frågan derom få anses för det närvarande fallen. Det lärer nemligen ej falla någon in att vilja betrakta den såsom en kabinettsfråga, så att baron De Geer skulle behöfva lemna justitieportföljen ifrån sig derföre, att han och riksdagen tänkte olika i detta stycke. Detta oaktadt saknar det ingalunda sin stora betydelse, huruledes riksdagens beslut utfaller. Bifailas motionerna eller falla de inför en så ringa majoritet, som den, hvilken vid sista riksdag bragte enahanda yrkanden på fall; så är det ganska sannolikt att frågan änyo med allvar uppstår vid nästa riksdag, hvaremot ett mera fullständigt nederlag antagligen leder derhän, att den får njuta någon längre tids hvila. I förra fallet: fortfarande oro och agitation i ett ämne, der någorlunda stabilitet är synnerligen önskvärd; och i det senare: tillfälle för det genom nya strafilagen fullt genomförda straffsystem att visa sina resultater, till ledning för en något aflägsnare framtid, än just morgondagens.