Aftonbladet – 28 februari 1868, sida 2

ydt under de upphäfda akademiska jurisdikonerna i Upsala och Lund, — frihet att till rättande af bouppteckningar och skiften alla dem, till hvilka de hafva förtroende, lott desse äro icke okunnoge och oskickelige ersonern. Deremot få delegarne uti de i detta afsende icke privilegierade sterbhus i städerna j taga sådana bouppteckuingsoch skiftesnän, till hvilka de hafva förtroende, utan vorgmästare och råd d. v. s. magistraten skall nämna två eller flera redliga män, som egenlomen uppteckna och virderan. För att i någon mån dels afhjelpa denna billiga olikhet mellan privilegierade och icke yrivilegierade medborgareklasser, dels ock förekomma de stora olägenheter, som uppkommit af magistraternas, på deras skyldighet tt nämna bouppteckningsoch skiftesmän, srundade rättighet, att, när de dertill nämna pgna ledamöter, uppbära en procent i bouppteckningsoch en half procent i skiftesarvode at alla tillgångarna, utan något afdrag för skulder, — har K. M:t, i följd af rikets sländers begäran, föreslagit, att magistratens privilegium i detta fall skall upphöra i de städer, der afgifterna för sådana förrättningar icke tagas i beräkning till bestridande af löner eller andra allmänna utgifter; utan delegare i sterbhus uti säd dana städer få samma frihet, som delegare i sterbhus å landet i allmänhet ega, nemligen att kalla de dertill skicklige personer, till hvilka de ega förtroende. Denna fråga är af högsta vigt ej blott för de städer, hvilka med magistraterna hafva öfverenskommit eller vilja öfverenskomma om upphörande af denna för magistraterna sjelfva vidriga inkomstkälla, utan ock för medborgare i allmänhet, emedan frågan på det närmaste rörer de stora och vigtiga grundsatserna om den enskildes frihet, kommunernas frihet, likhet inför lagen. domares oberoende och aktningen för nationalrepresentationen; ty den speciella frågan, hvarom den kongl. propositionen handlar, innebär i sig följande frågor, nemligen: 1:0) Huruvida enskilde skola fortfarande tvingas, alt i sina hus och hem tåta sitt gods och sina handlingar granskas, upptecknas och värderas samt mellan delegarne skiftas, a) antingen af dem, till hvilka sterbhusdelegarne sjelfve hafva förtroende, och hvilka de sjelfve utsett: b) eller ock af dem, en my ndighet, hvars ledamöter icke känna sterbhusets förhållanden och familjeomständigheter, behagar, utan sterbhusdelegarnes hörande, utnämna. Frågan rörer således den enskildes frihet, 0) Huruvida stadskomunerna skola hafva rättighet all med sina magistrater öfverenskomma, om desse skola ötver delegarne i vissa sterbhus fortfarande utöfva elt förmynderskap, som lagstiftaren ansett öfverflödigt för ala andra sterbhusdelegare (de nio tiondedelarne af sterbhusdelegare). Frågan rörer således äfven kommunernas frihet. 3:0) Huruvida: a) antingen alla medborgare skola i möjligaste måtto ålnjuta enahanda friheter, b) eller ifrågavarande frihet skall i städerna tillgodonjutas endast af vissa privilegierade klasser, samt öfriga stadsinnevånare vara betagne möjligheten att med hvad uppoffringar som helst förvärfva sådan frihet. Frågan rörer alltså grundsatsen huruvida likhet inför lagen bör befordras eller olikhet och privilegier böra bibehållas : 4:0) Huruvida: a) antingen ett för domare olyckligt och för de enskilde stundom ruinerande alltid orimligt sportelsystem bör gynnas: b) eller riksdagen bör underlätta införandet af fasta löner för städernas domare och styresmän, så att desse icke frestas önska lifvet ur de förmögnare bland dem, hvilka de skola med sina embetsåtgärder betjena. : t Frågan rörer alltså domares värdighet och oberoende. 5:0) om svenska nationalrepresentationen skall a) antingen konseqvent fullölja sina asigter, b) eller en tid af konungen begära förslag och, när han latit det utarbetas, svara att nationen ej vill hafva något sådant. . Frågan rörer alltså national representalionens af konseqvens berbende aktning för sig sjelf och aktning af andra. Uti sin reservation mot utskottets tillstyrkande af riksdagens bifall till den k. propositionen har assessor Bergström bland annat föreslagit, att så å landet som i stad skulle vara tillsatte särskilda bouppteckningsoch skiftesförrättare, samt till stöd derför åberopat lagkomitens, således den berömde Richerts, auktoritet. Men hr assessorn har glömt erinra 1:0) att lagberedningen, bestående af samma Richert och Sverges yppersta jurister, i denna Idel frångått lagkomitens förslag, och derom i motiverna (sid. 32) yttrat: Ehuru ganska mänga skäl tala det stadgande, som i 4 1 af lagförslaget förekommer, att i hvar ort vissa personer skola vara tillsatta att förrätta boutredningar, har beredningen dock i trott det vara rädligast, att icke nu inskränka den frihet i val till sådana befattningar, hvilken hittills egt rum; och beredningen har derför Tansett denna frihet böra göras allmän, enär den på ståndsskilnad grundade nuvarande olikheten ej kunde komma i fråga att bibehållas. Om det framdeles skulle, allmännare än hittills skett, erkännas vara för vårt land lämpligt, att vissa personer förordnas till sådana förrättningar, kan det lätteligen blifva genom särskild lag derom förordnadt. Af dessa skäl har i 4 blifvit stadgadt, att sterbhusdelegard må till bouppteckningsman välja den, I w,resterskanets privilegier talas icke om