af Johnsons gröna regemente och sex hundrade indianer hade redan inbrutit i grefskapet Genessee. De hade vid Tioga-Point inskeppat sig i kanoter, som de lemnade vid mynningen af Bowmans Creek, der hela truppen slog läger den 2 Juli. Drottning Esther, Giengwatah och två el. ler tre senecahöfdingar förde befälet öfver indianerna. Catharine Montour var också med, ty Thamerotu hade afsändt en af sina följeslagare för att underrätta henne om att Walter Butler med sin hustru fiytt till Wyoming och ämnade i Fort Wintermoot invänta sin fader. Hoppet att få återse sin dotter och en pinsam oro öfver den englalika flickan på Monockonok-ön, som under det kommande kriget lätt kunde blifva utsatt för stora fa ror, hade förmatt henne att följa med hö ren till uppträden, för hvilka hon ry Hvarje dag uppslog hon sina ögon med ökad fasa, vid tanken på att stammens förfärliga krigstjut mer och mer närmade sig dessa fredliga trakter. Från lägret vid Bowmans Creek utsändes spejare och under nattens mörker begaf sig en liten afdelning af indianska krigare utföre floden, anförd af drottning Esthers yngste son, en vacker ung krigare, som, ifrig att i den kommande striden få förvärfva sig sin första örnfjäder, så Finge bedt sin moder och broder om detta företräde, att han erhållit det blodiga uppdraget. Likt en skara vattenfäglar flöto krigarne och deras unge höfding i sina lätta kanoter utför floden, hvar och en med en bö liggande vid sina fötter och en skarp knif eller atridsyxa blänkande i bältet. Deras ansigten och kroppar lyste af den vanliga krigstatueringen, och med seniga armar förde de årorna; Då och då, när de drogo fram mellan