Aftonbladet – 7 februari 1868, sida 2

Det är oss ett stort nöje att påpeka, huru den fria undervisningen för fruntimmer vinner anklang såväl här som i utlandet. Få af vara bildade läsare hafva väl glömt den Lärokurs för fruntimmer, som den 2 Febr. 1859 stiftades af rektor Siljeström, magister Schick, baron Wock m. fl. män, lifvade för qvinnans bästa. Grundtanken i detta företag var den att utröna, huruvida qvinnan skulle ega nog djup för att fatta, nog il dighet för att tillegna sig vetenskaplig bilding. Undervisningen bibringades genom fria föredrag och inskärptes genom förhör. Hvarje kurs var ett helt för sig, och hvarje lärjunge förband sig blott att medfölja de ämnen, hon sjelf utvalt. Läroämnena voro de tvenne första åren: svenska språket, naturvetenskap och matematik. Resultatet af denna kurs blef Seminariet för bildande at rinnor, hvilket stiftades 1862. Samma anledning, hvilken hos oss ledde till lärokursen, har i Paris ledt till bildandet af Sällskapet för flickors högre wundervisning. Man har funnit sedan lång tid, att de unga flickorna, då de lemna den förberedande skolan, sakna allt tilltälle till vidare utbildning. Genom cirkuläret af den 30 Oktober 1867 påpekar undervisningsministern ett medel att afhjelpa denna brist. Ni skall få se, skrifver han till universitetets rektor, att man till detta ändamål behöfver hvarken nya byggnader, ny lärarepersonal eller anslag till vetenskaplig materiel: det är tillräckligt att vid detta tillfälle tillämpa samma grundsats, som saväl lyckats, då det gällde de fria kurserna för ynglingar. Den högre undervisningens personal och materiel far tjena oss tvenne ganger. bröder och systrar skola hädanefter erhålla samma lärar Svaret på ministerns skrifvelse blef inrättandet af ofvannämnda sällskap, som bland sina medlemmar räknar ett stort antal professorer vid universitetet och andra personer (äfven fruntimmer), hvilka uteslutande sysätta sig med den fria undervisningen. Sällskapet har sitt säte i Paris. Här finnas visserligen, stär det i sällskapets motij ng af sina grundsatser, förut de bästa utvägar att förskaffa sig god undervisning. Men man tror sig ej nog kunna öka tillfällena dertill. Den kun ap, som bibringa ; a DR sn DET ETNTRR TITDRIEELOTR NKARES lära