Aftonbladet – 7 februari 1868, sida 2

— Islossningen. Från Halmstad skrifves: Nissaån erbjöd vid islossningen sistlidne lördag en högst sällsam och intressant anblick. Till följd af det under veckan rådande töoch regnvädret, och fåne dels af väldiga ismassor från Sperlings pillrorna af den genom samma drifis upprifna träbryggan vid Slottsmöllan, började vi iddag 1 nämnde dag det mellan stade ggnad och sagda Slottsmölla befintliga ågra ögonblick förut legat jemnt och slätt som en slipad marmorskifv att komma i en gungande rörelse och derpå under dån och brak hasta framåt mot bron. Tryckningen på bron var så mäktig, att om icke brokaren varit af den solida beskaffenhet, som de i sjelfva verket äro, skulle sannolikt en upprifning om icke fullkomlig förstöring af bron inträffat. Nu led densamma icke ringaste skada, utan passerade ismassan,sedanden fått luft, brohvalfven för att kasta sig i hafvet. Flera fartyg, som lågo i dess väg, rycktes med, hvarvid grofva jernkettingar och trössar sprungo som om de varit af blår. Lyckligtvis sluppo farkosterna att länge göra sällskap på den ätventyrliga färden vill sjös, utan dretvos de snart af strömmen somliga mot land, andra åter mot den östra hamnarmen, in i den s. k. Svinbäcken, der de för närvarande ligga, ctt par i skadadt skick, dock icke värre än att de, efter undergången reparation, äro dugliga att ännu ytterligare plöja vågen. Träden 4 begge stränderna blefvo dels uppryckta, de mindre skadade under isstyckenas vilda framfart. Vattnet i ån steg vid tillfället till en sådan höjd, att det på sina ställen, exempelvis på dragvägen, gick flera alnar öfver sina vanliga gränser. Slottsmöllans klädesfabrik fick sin damm något skamfilad., Skadan anses likväl icke vara större, än att den snart nog bör kunna afhjelpas.