Aftonbladet – 5 februari 1868, sida 3

BIKSDAGEN Dagens plena. Första kammeren. Vid sessionens början framställde hrr A. och C. Dickson begäran om fjorton dagars tjenstledighet från riksdagsgöromålen, hvilken begäran af kammaren bifölls. I anledning af andra kammarens inbjudning, om tillsättande af ett särskildt utskott för behandling af frågor rörande försvarsväsendet, uppstod en diskussion. Or of Klint yttrade, att han lika med andra kammaren hyste den åsigt, att de väckta frågorna om försvarsväsendet bäst skulle behandlas af ett särskildt utskott, men att han ändock ville rösta mot andra kammarens inbjudning, derföre att han trodde det vara en grannlagenhet som första kammarens ledamöter voro skyldiga sig sjelfva. Kammaren fattade vid senaste riksdag beslut om de grunder på hvilka försvarsväsendet borde ordnas och insände derom cen underdånig skrifvelse till K. M:t. Och i trontalet har K. M:t äfven utlofvat, eller åtminstone sagt siv hoppas, få till innevarande riksdag öfverlemna en proposition i ämnet. Talaren ansåg derföre att det vore skäl att invänta den kungliga propositionen, och icke dessförinnan tillsätta något utskott. Frih. A. C. Raab talade för tillsättande af ett kildt utskott, ty frågan är af alltför stor utsträckning för att kunna hinna behandlas af statsutkottet. En annan fråga vore om utskottet borde ttas i verksamhet innan der kungliga propositionen ankommit. Om man så ö de khnde ju valen uppskjutas, blott man nu biföll andra Jkammarens inbjudning och derigenom bespa den uppoffring af riksdagens dyrbara tid, som blefve en följd om ny motion, nya bordläggningar och nytt beslut skulle behöfvas vid den väntade propositionens ankomst. Talaren tillstyrkte derför bifall till inbjudningen. Grefve af Uoglas ansåg första kammaren nu böra afslå andra kammarens inbjudning om tillsättande af det ifrågavarande utskottet, ty rätta tidpunkten är ännu icke inne, men föreslog talaren, att första kammaren borde förbehålla sig rätt att när den kungliga propositionen ankommer, taga frågan i öfvervägande och då tillsätta ett rskildt utskott. Hr Wallenberg instämde med grefve af Ugglas, att det vore mindre lämpligt att nu tillsätta ett särskildt utskott, ty det vore att förvandla kemrarne till ett krigsdepartement, och det tillsatta utskottet skulle helt säkert komma till intet eller litet resultat, innan den kunliga propositionen ankommer. Talaren afstyrkte bifall. Hr Tonerhjem och grefve O. Mörner yrkade att det särskilta utskottet måtte tillsättas. Grefve Erik Eparre yttrade att man vid senaste riksdag hade tillsatt ett kildt utskott för omorganisering af rikets försvar, men om man äfven nu ville följa exemplet, så skulle man måhända till sist få ett permanent utskott för denna fråga. Talaren visste väl att riksdagen har stora förmågor, men tviflade dock att de i detta fall skulle utan regeringens hjelp konna räcka till att uträtta något af betydenhet. TIlvad skulle väl det gärskilta utskottet göra? Jo, ingentivg, eller också arbeta i okunnighet om den kungliga propositionen. Talaren yrkade afslag på inbjudningen. Frih. 4. C. Raab sade sig befara att om första kammaren nu afslog inbjudningen, så skulle måhända andra kammaren göra på samma sätt då frågan åter nNHntaos af första kammaren